Nytt Matporslin! (+ordvits)
Igår kom svärföräldrarna förbi och med sig hade de en uppsättning matporslin. De måste ha hört mig muttra om hur less jag är på att bara ha omaka tallrikar i skåpen! Nu ser allt likadant ut. Inte för att jag tycker att det är fult med omaka porslin, det har sin charm det med, men efter 14 år med skåpen fulla med "tre-av-varje-modell-porslin" så är jag ganska nöjd över att få se sammanhängande mönster på mina tallrikar.
På morgonen när vi öppnade skåpluckorna möttes vi av en ljuv känsla...
Berta och Stina skulle ut på picknick. När de skulle packa upp maten sade Stina till Berta
På Återseende!
Serveringstallrikarna! Det får mig dock att fundera över när jag någonsin lägger upp maten på särskilda tallrikar, men en vacker dag kanske vi bjuder hela släkten på julbuffé (typ när vi har plats..och diskmaskin).
Detta innebar dock att jag var tvungen att göra mig av med mina vackra Gustavsberg "blommor"- tallrikar med dekor av Stig Lindberg, men som tur var så ville Sara Lovisa ha dem så hon fick adoptera mina älsklingar. Alltså, jag hade bara fyra av varje tallriksstorlek så det var ju inga mängder.
På morgonen när vi öppnade skåpluckorna möttes vi av en ljuv känsla...
Jämna rader av tallrikar!
Allt snack om tallrikar får mig att tänka på en ordvits:
Berta och Stina skulle ut på picknick. När de skulle packa upp maten sade Stina till Berta
-Nu glömde du packa ner något att äta på.
Då svarade Berta...
-Men jag trodde inte att det skulle behövas, du sa ju att vi skulle till en tallrik skog!
Hehehe...
På Återseende!
i allena och i fullt hus
I fredags var jag ensam. Ja, alltså jag hade ju lillen, men i övrigt var jag helt allena hela dagen. Fredagen avverkades snabbt genom att diska, diska, diska och diska. När man har ett litet barn som dricker ur flaska så tar aldrig disken slut! Diskmaskin rekommenderas starkt. Sedan busade jag massor med lillen och han fick bada i diskhon.
Idag hade jag däremot fullt hus här hemma. Först kom en gammal klasskamrat till Jens. Hon är en gemensam vän åt oss båda men nu var det allt för länge sedan vi träffade henne. Nu är hon på praktik i Hörnefors. Hon ska bli möbeltapetserare! Nu vill jag också bli möbeltapetserare, det låter ju som ett fantastiskt trevligt yrke!
Jag blev även avundsjuk på hennes tatueringar.. jag vill ju också ha!
Sedan kom mina föräldrar och min bror. De skulle hjälpa mig med att införskaffa hyllor som ska sättas upp i lägenheten - Lillen kommer väl att börja riva ner allt inom räckhåll, det är alltså dags att höja sin inredning en nivå upp mot väggarna.
Milq kom även på besök. Han hade varit på födelsedagskalas och var nu lagom ljummen i själen för att bara ligga och slappa hos oss - det var välkommet och trevligt. Tillsammans kom vi (mest Jens och Milq) på hur man ska förenkla livet, orden och filmerna.
Imorgon ska jag sätta upp hyllor! Yhea!!
Han blev så arg på mig då han inte fick bada mer!
Idag hade jag däremot fullt hus här hemma. Först kom en gammal klasskamrat till Jens. Hon är en gemensam vän åt oss båda men nu var det allt för länge sedan vi träffade henne. Nu är hon på praktik i Hörnefors. Hon ska bli möbeltapetserare! Nu vill jag också bli möbeltapetserare, det låter ju som ett fantastiskt trevligt yrke!
Jag blev även avundsjuk på hennes tatueringar.. jag vill ju också ha!
Sedan kom mina föräldrar och min bror. De skulle hjälpa mig med att införskaffa hyllor som ska sättas upp i lägenheten - Lillen kommer väl att börja riva ner allt inom räckhåll, det är alltså dags att höja sin inredning en nivå upp mot väggarna.
Milq kom även på besök. Han hade varit på födelsedagskalas och var nu lagom ljummen i själen för att bara ligga och slappa hos oss - det var välkommet och trevligt. Tillsammans kom vi (mest Jens och Milq) på hur man ska förenkla livet, orden och filmerna.
Imorgon ska jag sätta upp hyllor! Yhea!!
Som gammal hud
Jag hade ett par rosa tulpaner på köksbordet och nu när jag fick nya tulpaner av min käre sambo så var det dags att byta ut de gamla. De hade åldrats vackert.
Torra och frasiga som gammal hud hängde bladen i oregelbundna former, fortfarande med en vilja att behaga. Jag vet inte om blommorna räknas som döda vid det här tillståndet, men om så vore, då är detta ett exempel på när döden är som vackrast.
De fick mig att tänka på en kvinna som jag träffade en gång då jag arbetade på ett äldreboende. Hon var nästintill blind och hon berättade för mig hur mycket hon saknade att se ljuset. Hon sa att hon ville sitta i fönstret så att hon kunde känna solens värme mot huden, då såg hon solskenet inom sig. På ett bord bredvid hade hon ett svartvitt fotografi på sin man från den tiden då de hade träffat varandra. Emellanåt tog hon upp fotot och strök över det med sina magra, skrynkliga, torra händer.
Dessa blommor påminner mig om henne och den skönhet jag fann att betrakta hennes tillvaro. Så gammal, skör och vacker.
Det är sånt som inspirerar mig till att finna bilder och ord på det jag känner och ser. Det här hade nog blivit ett poem ifall det inte hade blivit ett återberättande. Men vissa saker går inte att fånga i en bild eller i ord, de kan bara uppfylla sin helhet i det ögonblick upplevelsen infinner sig.
Torra och frasiga som gammal hud hängde bladen i oregelbundna former, fortfarande med en vilja att behaga. Jag vet inte om blommorna räknas som döda vid det här tillståndet, men om så vore, då är detta ett exempel på när döden är som vackrast.
De fick mig att tänka på en kvinna som jag träffade en gång då jag arbetade på ett äldreboende. Hon var nästintill blind och hon berättade för mig hur mycket hon saknade att se ljuset. Hon sa att hon ville sitta i fönstret så att hon kunde känna solens värme mot huden, då såg hon solskenet inom sig. På ett bord bredvid hade hon ett svartvitt fotografi på sin man från den tiden då de hade träffat varandra. Emellanåt tog hon upp fotot och strök över det med sina magra, skrynkliga, torra händer.
Dessa blommor påminner mig om henne och den skönhet jag fann att betrakta hennes tillvaro. Så gammal, skör och vacker.
Det är sånt som inspirerar mig till att finna bilder och ord på det jag känner och ser. Det här hade nog blivit ett poem ifall det inte hade blivit ett återberättande. Men vissa saker går inte att fånga i en bild eller i ord, de kan bara uppfylla sin helhet i det ögonblick upplevelsen infinner sig.
Kyss mig långsamt...
Härom dagen såg jag på BarnTV då barn fick berätta om vad de tyckte var romantiskt. De sa allt emellan hjärtan och nallebjörnar till att gå hand i hand och kramas.
De äldre flickorna i programmet sa -Allt blir romantiskt ifall man är med den rätte... men jag vet inte riktigt om jag kan hålla med om det. Det är ju gulligt att de har en sådan tilltro på romantiken, men hur romantiskt är det med att hitta sursockar i soffan när du ska lägga dig och mysa framför TVn?! Inte för att hela världen faller samman för det men inte f*n är det romantiskt!
Jag drar mig till minnes om vad en vän till mig berättade. Hon hade frågat sin dåvarande partner vad han tyckte att kärlek var. Killen i fråga hade tänkt så att hjärncellerna knastrade -Det är när jag kommer hem från jobbet och så har du lagat mat åt mig, svarade han stolt. Om jag inte minns fel så hade min vän blivit skitförbannad och lämnat hemmet för att inte återvända förren sent den kvällen. Jag hade nog gjort detsamma. Men den där stackaren tyckte nog att han hade givit ett bra svar på hennes fråga och förstod nog inte alls varför hon blev förbannad. Ja, smaken är som baken och tydligen uppfattar vi inte kärlek likadant.
Igår när min karl kom hem hade han med sig rosa tulpaner till mig. Blommor är väl en kanske en uttjatad klassiker men det beror också lite på vad man läser in i handlingen. För mig är det inte just själva blommorna som gör mig glad, det är att han faktiskt tänkte på mig när han fick syn på blommorna i affären. Han kopplade ihop mig med blommorna! Det är en ganska upplyftande tanke då man går omkring där hemma i mjukisbyxor och flottigt hår och känner sig som allt annat än en skär blomma.
De äldre flickorna i programmet sa -Allt blir romantiskt ifall man är med den rätte... men jag vet inte riktigt om jag kan hålla med om det. Det är ju gulligt att de har en sådan tilltro på romantiken, men hur romantiskt är det med att hitta sursockar i soffan när du ska lägga dig och mysa framför TVn?! Inte för att hela världen faller samman för det men inte f*n är det romantiskt!
Jag drar mig till minnes om vad en vän till mig berättade. Hon hade frågat sin dåvarande partner vad han tyckte att kärlek var. Killen i fråga hade tänkt så att hjärncellerna knastrade -Det är när jag kommer hem från jobbet och så har du lagat mat åt mig, svarade han stolt. Om jag inte minns fel så hade min vän blivit skitförbannad och lämnat hemmet för att inte återvända förren sent den kvällen. Jag hade nog gjort detsamma. Men den där stackaren tyckte nog att han hade givit ett bra svar på hennes fråga och förstod nog inte alls varför hon blev förbannad. Ja, smaken är som baken och tydligen uppfattar vi inte kärlek likadant.
Igår när min karl kom hem hade han med sig rosa tulpaner till mig. Blommor är väl en kanske en uttjatad klassiker men det beror också lite på vad man läser in i handlingen. För mig är det inte just själva blommorna som gör mig glad, det är att han faktiskt tänkte på mig när han fick syn på blommorna i affären. Han kopplade ihop mig med blommorna! Det är en ganska upplyftande tanke då man går omkring där hemma i mjukisbyxor och flottigt hår och känner sig som allt annat än en skär blomma.
Gammal bild från förra våren, men tulpanerna som jag fick igår var nästan lika.
Men så har jag hört om folk som absolut inte vill ha blommor av sin partner, de som rent ut sagt tycker att det är löjligt och tycker att det är "avtändande" med sådana mesiga handlingar. Vad tycker du är romantiskt?
Evighetsprojekt
Denna donna kommer nog aldrig att bli klar känns det som. Första gången som jag blev "klar" med denna målning var 2003, sedan dess har hon haft många olika utseenden.
Precis som mig, dig och alla andra så verkar hon förändras med tiden. Hon åldras, ändrar ansiktsuttryck och hennes vingar har bytts mot kvistar och gröna blad. Jag vet inte om hon någonsin kommer att sluta att förändras. Slutar någon någonsin att förändras? Kanske vi slutar förändras när vi dör, efter att vi blivit jord.
Kanske måste jag bränna upp henne för att kunna säga att hon har slutat att förändras. Kanske måste hon dö. Men inte ännu på ett tag.
Precis som mig, dig och alla andra så verkar hon förändras med tiden. Hon åldras, ändrar ansiktsuttryck och hennes vingar har bytts mot kvistar och gröna blad. Jag vet inte om hon någonsin kommer att sluta att förändras. Slutar någon någonsin att förändras? Kanske vi slutar förändras när vi dör, efter att vi blivit jord.
Kanske måste jag bränna upp henne för att kunna säga att hon har slutat att förändras. Kanske måste hon dö. Men inte ännu på ett tag.
Avokadofeber
De senaste veckorna har jag varit vansinnigt avokadosugen. Det har i princip bara blivit avokadosmörgåsar hittills, men nu har jag suttit och funderat på vad man mer kan göra med avokados.
Dessa ovanstående finns i många olika varianter.
Men det borde ju också gå att göra avokadovåfflor och pannkakor (med avokado i smeten), ugnsbakad avokado, smörslungad avokado, avokadokakor och avokadocupcakes!
(avokadobilden är en länk till källan)
Följande har jag hittat recept på:
Dessa ovanstående finns i många olika varianter.
Men det borde ju också gå att göra avokadovåfflor och pannkakor (med avokado i smeten), ugnsbakad avokado, smörslungad avokado, avokadokakor och avokadocupcakes!
Mmm.. gott, gott, gott!
(avokadobilden är en länk till källan)jag hade tänkt, men det blev inte av...
Det är mycket som jag skulle vilja, sådant som hamnar på planeringsstadiet eller som jag önskar att jag hade haft lust till. Hur många gånger har man inte önskat att man hade varit sådär piffig och käck att man både ser till att ha diskat allt och ha bullar som gräddas i ugnen! Det är rent av så att jag blir provocerad av alla de som lyckas upprätthålla en liknande fasad av präktig käckhet.. för visst måste det vara en fasad?! Tanken på att det skulle finnas folk som lever ett liv utan nervösa sammanbrott känns lite sjukt och läskigt. Men nu kom jag visst på villospår.. det var inte detta jag skulle skriva!
Jag hade tänkt blogga om att jag och lille sonen hade gjort en utflykt ihop idag, bara han och jag, och det var sååå mysigt! Jag hade tänkt, men det blev inte av, som så mycket annat jag tänker på. Men nu är timmen sen och jag måste verkligen passa på att sova nu medan tid finns. Hoppas, hoppas, hoppas att han sover gott inatt *håller tummarna*.
Imorgon blir det förresten en bra dag, det har jag bestämt!
Goungen!
Jag hade tänkt blogga om att jag och lille sonen hade gjort en utflykt ihop idag, bara han och jag, och det var sååå mysigt! Jag hade tänkt, men det blev inte av, som så mycket annat jag tänker på. Men nu är timmen sen och jag måste verkligen passa på att sova nu medan tid finns. Hoppas, hoppas, hoppas att han sover gott inatt *håller tummarna*.
Imorgon blir det förresten en bra dag, det har jag bestämt!
Jag lägger in en bild på min fine lille grabb bara för att jag inte kan få nog av hans vackra ögon :)
Goungen!Svindlande höjder
Ibland associerar jag nog lite väl mycket för mitt eget bästa. Tidigare var jag in på Sara Lovisas blogg och läste att hon längtade efter höga klackar (skor). Jag får svindel av att bara tänka på höga klackar! Jag tror att min misstro till klackskor grundar sig i min associationsförmåga: På något sätt känner jag obehag inför tanken att tappa fotfästet (bildligt) och påminnas om dettavia vilka skor jag bär. Om jag tappar fotfästet så vill jag åtminstone stå stadigt på jorden i ett par rejäla och fotriktiga skor!
För att min hjärna skulle kunna vända "fel till rätt" så förde jag tankarna in på Svindlande Höjder - Boken av Emily Brontë som i originaltitel heter Wuthering Heights. Boken har filmatiserats ett flertal gånger så om ni inte orkar läsa den kan ni nog få tag på någon av filmerna. Det är en passionerad kärlekshistoria och de dramatiska miljöerna speglar de dramatiska känslorna kan man säga.
Vidare associerade jag till en av mina favoritartister Kate Bush och hennes debutsingel Wuthering Heights som anspelar på boken. Den första musikvideon till denna låt är verkligen underbar! Kate Bush i sitt gravallvarliga anlete, med den galna blicken, dansar i ett dimmigt landskap i sin blodröda klänning. Jag bara måste visa er:
Och när jag sedan ändå var inne på Kate Bush så kunde jag inte låta bli att tänka på den här fantastiska videon:
Så kan det gå när man tänker i många led - Det börjar med klackskoångest och slutar med en krigarprinsessa i guldbikini.
För att min hjärna skulle kunna vända "fel till rätt" så förde jag tankarna in på Svindlande Höjder - Boken av Emily Brontë som i originaltitel heter Wuthering Heights. Boken har filmatiserats ett flertal gånger så om ni inte orkar läsa den kan ni nog få tag på någon av filmerna. Det är en passionerad kärlekshistoria och de dramatiska miljöerna speglar de dramatiska känslorna kan man säga.
Vidare associerade jag till en av mina favoritartister Kate Bush och hennes debutsingel Wuthering Heights som anspelar på boken. Den första musikvideon till denna låt är verkligen underbar! Kate Bush i sitt gravallvarliga anlete, med den galna blicken, dansar i ett dimmigt landskap i sin blodröda klänning. Jag bara måste visa er:
Och när jag sedan ändå var inne på Kate Bush så kunde jag inte låta bli att tänka på den här fantastiska videon:
Kolla in den underbara krigardräkten i guld! Helt underbart!!
Så kan det gå när man tänker i många led - Det börjar med klackskoångest och slutar med en krigarprinsessa i guldbikini.
Håret växer tillbaks!
Jag har tidigare skrivit ett inlägg om hur jag började tappa hår efter graviditeten (det inlägget finns här). Nu har i alla fall håret börja att växa tillbaks. De djupa vikarna som jag hade fått ovanför tinningarna är nu täckt av 1-2 centimeter fjuniga hårstrån. Äntligen!
Jag måste dock påpeka att jag fortfarande tappar mycket hårstrån när jag tvättar håret, men huvudsaken (!) är den att det faktiskt kommer nya strån så att man inte blir helt flintis. Ser ni den ljusare delen ovanför tinningen på bilden? där saknades håret tidigare.
.
Jag måste dock påpeka att jag fortfarande tappar mycket hårstrån när jag tvättar håret, men huvudsaken (!) är den att det faktiskt kommer nya strån så att man inte blir helt flintis. Ser ni den ljusare delen ovanför tinningen på bilden? där saknades håret tidigare.
Inspiro
Inspiro är latin och betyder ungefär "att inblåsa liv i" eller att förandliga. Det syftar till en sorts andlig/själslig/psykisk stimuli, därav kommer ordet Inspiration.
Men så är begreppet geni däremot inte vidare gammalt. Man brukar säga att det inte fanns några genier innan epoken Romantiken (slutet av 1700- till början av 1800-talet). Innan dess ansågs inspirationen vara en gåva från Gud, inte från individen själv! Nuförtiden menar vi oftast en sorts igångdrivning och motivation när vi alldagligt talar om inspiration.
Historiskt sett har ordet inspiration varit ett uttryck för att förklara hur det kommer sig att vissa människor tycks ha en begåvning att komma på något nytt, kreativt, enastående o.s.v. Genialiska människor hade tillgång till inspiration!
Men så är begreppet geni däremot inte vidare gammalt. Man brukar säga att det inte fanns några genier innan epoken Romantiken (slutet av 1700- till början av 1800-talet). Innan dess ansågs inspirationen vara en gåva från Gud, inte från individen själv! Nuförtiden menar vi oftast en sorts igångdrivning och motivation när vi alldagligt talar om inspiration.
Bildkälla: Inspiration of the Poet av Nicolas Poussin, via Wikimedia Commons (bilden är en länk).
För mig är inspiration dock detsamma som att blåsa liv i något utan att vi för den sakens skull behöver bland in någon Gud. För mig är inspiration att ge djup och nyansering i en tanke (om hur något ska vara eller bli) och det kan bestå i allt ifrån ett ord, en bild, eller ett helt koncept.
Med dessa ord vill jag presentera en ny kategori i bloggen som heter Inspiro. I den kategorin kommer jag att skriva om och presentera sådant som blåser liv i min tankeverksamhet, mitt skapande, min drivkraft och min vardag.
För mig är inspiration dock detsamma som att blåsa liv i något utan att vi för den sakens skull behöver bland in någon Gud. För mig är inspiration att ge djup och nyansering i en tanke (om hur något ska vara eller bli) och det kan bestå i allt ifrån ett ord, en bild, eller ett helt koncept.
Med dessa ord vill jag presentera en ny kategori i bloggen som heter Inspiro. I den kategorin kommer jag att skriva om och presentera sådant som blåser liv i min tankeverksamhet, mitt skapande, min drivkraft och min vardag.
Ingen sömn på två dagar försmäktar vi i detta hem!
Det här måste varit den absolut sömnlösaste natten på länge. Lillen har gråtit, gråtit, gråtit och gråtit hela natten - sovandes, som vanligt. Istället för det sedvanliga varannan-timme- halva-natten-gråt så har han nu gråtit en gång i halvtimmen... hela natten! Det har bara varit att ha honom i sängen bredvid mig och flytta honom från bröst till bröst för att hålla honom lugn. Jag är helt knäckt! men lillen verkar inte ha påverkats något alls av sin oroliga sömn, han är lika glad som han brukar vara under dagtid.
Jag tror att han är precis lika aktiv som alla andra barn i hans ålder, även om man gärna vill tro att ens barn är något lite extra utvecklingsmässigt. Men på senaste tiden har det nog varit mycket. Det som jag tror kan ha påverkat att han sover sämre:
Eller också är han bara ett barn som bearbetar mer när han sover än när han är vaken helt enkelt.
Jag känner mig oerhört tärd. Samtidigt är jag tacksam över att han är en snäll kille (för det mesta) dagtid, det underlättar ju en hel del.
När jag tidigare i veckan var på BVC sade vår distriktssköterska att vi skulle kunna vänta oss mycket mardrömmar när han närmar sig 8 månader... det kändes som ett skämt! Hon kan väl inte mena att han kommer att drömma mer än det han gör nu?! Jag sa till henne att han minsann har drömt mardrömmar halva nätterna sedan han var fyra månader och att jag har svårt att tro att det kan bli så mycket mer -Jahaaa... sa hon (kändes sam att hon trodde att jag överdrev) ... det är klart... han är väl en ganska aktiv pojke så det händer väl mycket i hjärnan redan nu.
Jag tror att han är precis lika aktiv som alla andra barn i hans ålder, även om man gärna vill tro att ens barn är något lite extra utvecklingsmässigt. Men på senaste tiden har det nog varit mycket. Det som jag tror kan ha påverkat att han sover sämre:
- Han snackar hela dagarna, det kommer nya ljud hela tiden.
- Han har nyss varit sjuk.
- Jens har börjat jobba och nu är lillen ensam med mig hela dagarna (jo jag vet.. himla traumatiserande!).
- Han har börjat gå i gåstol och förflyttar sig även när han ligger på golvet.
- Det verkar varit jobbigt i munnen/tänderna de senaste två dagarna.
Eller också är han bara ett barn som bearbetar mer när han sover än när han är vaken helt enkelt.
Jag känner mig oerhört tärd. Samtidigt är jag tacksam över att han är en snäll kille (för det mesta) dagtid, det underlättar ju en hel del.
för ett år sedan och nu
Jag tittade i mina gamla fotomappar och hittade den här bilden på mig!
I love it! Jag ser så grymt neddrogad-rockbrud-sliten ut men egentligen var jag bara gravidsliten. Jag hade legat ner i sängen all ledig tid och packade på mig flera lager av kläder eftersom jag frös så förbannat. Såriga läppar hade jag också, precis som nu, eftersom jag inte kan låta bli den där fnasigheten som blir på dem när det är kallt.
Jag är sliten nu också men lååångt ifrån lika coolt sliten som då. Nu är jag mest plufsig med fett hår och med barnmat på morgonrocken (som jag för övrigt bara tar av i nödfall).
Januari 2010
I love it! Jag ser så grymt neddrogad-rockbrud-sliten ut men egentligen var jag bara gravidsliten. Jag hade legat ner i sängen all ledig tid och packade på mig flera lager av kläder eftersom jag frös så förbannat. Såriga läppar hade jag också, precis som nu, eftersom jag inte kan låta bli den där fnasigheten som blir på dem när det är kallt.
Jag är sliten nu också men lååångt ifrån lika coolt sliten som då. Nu är jag mest plufsig med fett hår och med barnmat på morgonrocken (som jag för övrigt bara tar av i nödfall).
Jag vill städa! imorgon kanske
Imorgon (eller ..typ idag men på morgonen då jag sovit lite) ska jag städa. Jag kände peppen för någon timme sedan, jag tänkte - Imorgon ska jag städa! Åhhh så peppad jag är inför att städa imorgon!!
Tänk att man kan känna sig så motiverad (just nu) att göra något nästa dag.
Hehehe, det måste vara uppskjutandets affirmation, typ:
Tro på dig själv!
Du kan städa, vill städa, bör städa
...men vänta en dag eller två.
Jaja, vi får väl se hur det blir. Hittills har lillen haft skrikgråt med en timmes mellanrum sedan han somnade för kvällen, man får väl bara hoppas på att det inte håller i sig hela natten iaf. Det lär inte bli så mycket till städning ifall jag inte fått sova något. Även om man får tid någon gång på dan så är städning inte direkt prioritet ett på listan när man har haft en sömnlös natt. Ja ni hör ju.. jag börjar redan hitta anledningar till att skjuta upp det!
Idag har jag tyvärr ingen bildkälla. Om ni bildgooglar "städning" kommer bilden upp på diverse bloggar, nu är jag en av dem.
Två korta drömmar
Den senaste veckan har jag drömt två korta drömmar som jag kommer ihåg:
Dröm 1 - Katt och Råtta. Natten 13-14 Januari.
Dröm 2 - Bebis och Tofupaj. Natten 15-16 Januari.
Dröm 1 - Katt och Råtta. Natten 13-14 Januari.
Jag drömde att min katt Felicia hade fångat en råtta. Råttan var ganska tjock och ful och såg inte riktigt ut som andra råttor. Den var lite beige i färgen och hårstråna var så tunna och man såg huden under den fjuniga pälsen. Någon sa att den där råttan var märklig och ful och jag kände mig lite stött över det påståendet även om jag visste att det var sant. Skulle min katt fånga fula råttor?! Det var det dummaste jag hört på länge! Men egentligen visste jag sanningen - att den råttan var tjock, ful och sjuklig.
Dröm 2 - Bebis och Tofupaj. Natten 15-16 Januari.
Den här drömmen var betydligt trevligare än den förra! Jag drömde om att grannarnas bebis hade kommit under natten och att jag gick över till dem med tofupaj när de hade kommit hem från BB. Tofupajen blev en av de bästa jag någonsin gjort!
En Tofupaj! bildkälla + recept
Tio i Stavar kontra Sömnens Himmelrike
Jag har upplevt något som för mig är utöver det vanliga. Jag har sovit fem timmar i sträck!
Jag förstod nog inte hur dåligt jag har sovit den senaste tiden, hur den ständigt avbrutna sömnen har påverkat. När Jens kom hem idag så erbjöd han sig att ta hand om lillen så att jag fick gå och lägga mig, och trots mitt envisa "jag-kan-minsann-ta-hand-om-min-son-komplex" så kunde jag inte tacka nej - Huvudvärken började bli för mycket och jag hade både känt mig nedstämd och stressad under de senaste dagarna. Och gissa vad jag fick upp när jag "på skoj" drog ett tarotkort idag? Tio i stavar! Den stora utbändheten!!
Inte för att jag känner mig utbränd (ännu) men jag är på god väg att nalla på mina reserver.
I alla fall så gick jag och lade mig strax efter klockan nio och sov som en stock. Fem timmar senare vaknade jag när Jens kom in och lade sig. Lillen var ledsen så jag ammade honom och sedan kunde jag inte somna om efter det! Jag kände mig så oerhört utvilad efter fem timmars oavbruten sömn - Som himmelriket i min egen tolkning. Det spända i axlarna hade släppt, huvudvärken var borta och jag kände mig så himla bortskämd som fick sova så mycket!
Nu börjar jag att bli lite trött igen och ska nog sova lite till innan lillen vaknar och vill morgonsnutta.
Note to self: Överprestera INTE! Ingen kommer att tycka om resultatet då resultatet ändå bara är att du faller samman i småbitar. Kom ihåg att superhjältar inte finns på riktigt och även om de fanns så är du inte en av dem!
Jag förstod nog inte hur dåligt jag har sovit den senaste tiden, hur den ständigt avbrutna sömnen har påverkat. När Jens kom hem idag så erbjöd han sig att ta hand om lillen så att jag fick gå och lägga mig, och trots mitt envisa "jag-kan-minsann-ta-hand-om-min-son-komplex" så kunde jag inte tacka nej - Huvudvärken började bli för mycket och jag hade både känt mig nedstämd och stressad under de senaste dagarna. Och gissa vad jag fick upp när jag "på skoj" drog ett tarotkort idag? Tio i stavar! Den stora utbändheten!!
10 stavar ur Rider-Waite Deck
Inte för att jag känner mig utbränd (ännu) men jag är på god väg att nalla på mina reserver.
I alla fall så gick jag och lade mig strax efter klockan nio och sov som en stock. Fem timmar senare vaknade jag när Jens kom in och lade sig. Lillen var ledsen så jag ammade honom och sedan kunde jag inte somna om efter det! Jag kände mig så oerhört utvilad efter fem timmars oavbruten sömn - Som himmelriket i min egen tolkning. Det spända i axlarna hade släppt, huvudvärken var borta och jag kände mig så himla bortskämd som fick sova så mycket!
Nu börjar jag att bli lite trött igen och ska nog sova lite till innan lillen vaknar och vill morgonsnutta.
Note to self: Överprestera INTE! Ingen kommer att tycka om resultatet då resultatet ändå bara är att du faller samman i småbitar. Kom ihåg att superhjältar inte finns på riktigt och även om de fanns så är du inte en av dem!
Täcket över huvudet
Näe, det här känns inte som någon bra dag alls. Jag har en dålig känsla helt utan anledning och det är inget bra tecken direkt. Jag hade alldeles nyss konstaterat för mig själv att jag tänkte gå och dra täcket över huvudet och sova bort ännu en del av denna oangenäma känsla, men så vaknade lillen (som är på ett strålande humör) och jag kan ju inte gå och lägga mig då heller :P
Nu är det kaffe, värktabletter och bus med lillen som gäller!
Jag har bjudit över Sara Lovisa på kaffe och nu hoppas jag verkligen att hon har överseende för havererade uppenbarelse :D Men det är nog bra med besök, man blir ju så förbannat less på sig själv ibland!
Nu är det kaffe, värktabletter och bus med lillen som gäller!
Bild: av Edward Gorey ur The Gashlycrumb Tinies
Hur gjorde han det där?
Idag lade jag lillen på golvet för ett litet tag, inte särskilt länge alls, och han lekte med sina leksaker åsnan "åsniss", tummen ock sköldpaddan "sköldis". När jag sedan tittade dit så låg han inte på filten längre...
... han låg under bordet och åsnan hade han tagit med sig! Huvudet låg tidigare där uppe vid den rosa leksaken ligger.
Så här tror jag att det gick till. Jag vet sedan förut att han kan hasa sig ned när han ligger på rygg, sedan tror jag att han har rullat under bordet.
dagslägespoem Jan. 12, 2011
jag reparerar och preparerar
en blåsa på insidan av läppen som svider
jag ser ut
skulle vilja
går och lägger mig igen
med kaffe
och kanske en kram?
en blåsa på insidan av läppen som svider
kanske beror det på trötthet
eller kanske beror det på förkylning
vilket som
jag är trött och trött och trött
och sliten
jag ser ut
det ser kallt och blåsigt ut ute
jag ser ut
som sju svåra år
och härinne är det varmt men stökigt
och därinne är det tungt och trött
skulle vilja
men känslan håller inte i sig särskilt länge
går och lägger mig igen
lillhjärtat - 6 månader gammal
Lillhjärtat fyllde ett halvår igår. Tänk att han har blivit sån stor! Dagen till ära så fick han mätas och vägas på BVC och han var strax över medel på vikt och strax under medel på längd... lite fyrkantig alltså, men det tyckte de bara var bra! Han kommer att behöva den där lilla extra vikten nu när han kommer att skjuta lite mer i längden.
I Fredags var vi på akuten med honom för att han hade lite tungt och rossligt med andningen - Där fick vi lära oss att en varierad rytm på andningen var ett gott tecken (icke bakteriellt) medan en jämn men tung och snabb andning , som inte varierar i rytm, kan vara allvarligare. I vilket fall som helst bör småbarn få hjälp med att lösa upp slemmet även om det inte är bakteriellt annars kan det utvecklas till det. Hemma kan man spola varmt vatten inne i badrummet så att det blir ånga därinne. Sedan tar man in barnet i badrummet i några minuter och då får barnet lite lättare att andas och slemmet löses upp av ångan. Annars kan de få andas förångad koksalltösning på vårdcentral (eller barnmottagning?).
På akuten sa de att han var lite tung för sin ålder, men det tyckte inte de på BVC att han var. De visade mig diagrammet och sa att vikten kommer att komma väl till pass såsmåningom. De tyckte även att han verkade vara uppmärksam, snäll, nöjd och stark! De tycket att han var tidig med att ta pincettgrepp (plocka med mellan två fingrar), men han har alltid varit tidig rent finmotoriskt, desto mindre intresserad är hanav de större rörelserna (vända sig, kräla, hoppa osv) Inte för att han är sen med det.. bara inte vidare intresserad. Jag antar att de tar ut varandra.
I Fredags var vi på akuten med honom för att han hade lite tungt och rossligt med andningen - Där fick vi lära oss att en varierad rytm på andningen var ett gott tecken (icke bakteriellt) medan en jämn men tung och snabb andning , som inte varierar i rytm, kan vara allvarligare. I vilket fall som helst bör småbarn få hjälp med att lösa upp slemmet även om det inte är bakteriellt annars kan det utvecklas till det. Hemma kan man spola varmt vatten inne i badrummet så att det blir ånga därinne. Sedan tar man in barnet i badrummet i några minuter och då får barnet lite lättare att andas och slemmet löses upp av ångan. Annars kan de få andas förångad koksalltösning på vårdcentral (eller barnmottagning?).
På akuten sa de att han var lite tung för sin ålder, men det tyckte inte de på BVC att han var. De visade mig diagrammet och sa att vikten kommer att komma väl till pass såsmåningom. De tyckte även att han verkade vara uppmärksam, snäll, nöjd och stark! De tycket att han var tidig med att ta pincettgrepp (plocka med mellan två fingrar), men han har alltid varit tidig rent finmotoriskt, desto mindre intresserad är hanav de större rörelserna (vända sig, kräla, hoppa osv) Inte för att han är sen med det.. bara inte vidare intresserad. Jag antar att de tar ut varandra.
Älskade lillegubben äter mammas hemlagade ärt- och morotspure.
Personligen hade jag en kämpig och lite grinig dag igår. Inte alls roligt att allt går tvärsimot och sedan värk efter det! Men idag blir det nya tag då jag och Sara Lovisa ska gå på vernissage och vara kulturella.
Dröm från barndom
När jag gick på Umeå Konstskola så fick vi göra serier på varandras drömmar. Den här drömmen tecknade Sofia Ricklund-Lidgren och det är en dröm som jag drömde återkommande när jag var ett litet barn.
Drömmen handlade om att ett hus brann upp.
Drömmen handlade om att ett hus brann upp.
Jag stod där mitt i natten och tittade bort mot ett skogsbryn. Vid mig stod en ängel och tillsammans tittade vi mot det brinnande huset.
Ängeln sa att jag var död, att jag (och några stycken till) hade brunnit upp.
Jag frågade ängeln ifall jag också blev en ängel eftersom jag var död. Döda barn lir väl änglar? Men ängeln sa att man måste gå i flygskola först. Om man inte lärde sig flyga så fick man inte bli någon ängel.
Så jag började i flygskola med andra döda barn. Det var då det fruktansvärda inträffade...
Den som skulle lära oss att flyga var Karlsson På Taket! Jag var livrädd för Karlsson!!
Går det inte framåt så kanske det går åt något annat håll...
För två dagar sedan satt jag och tittade på min lille son när han satt i gåstolen - Han hade alldeles för korta ben för nå ner till golvet ordentligt, hans tår når men inte hela foten. Men igår morse satte jag ner honom i gåstolen igen och vips! där stod han med hälarna nere i golvet! Kan småbarn verkligen växa så snabbt?!
Nu kan det ju vara så att han satt annorlunda i stolen, eller att han hade kommit på att man faktiskt kunde sträcka ut benen lite för att sätta ner hälarna. Men i alla fall... Nu har han börjat att försöka putta sig runt med sina små knubbiga ben. Han åker baklänges.
Ja, går det inte framåt så kanske det går bakåt.
Sedan hade jag tänkt (typ jättelänge) att jag skulle lyckas rensa upp i "ateljén" men istället samlas bara mer saker, tvätt och halvmålade mästerverk på högar där inne. Nu kommer min mamma och hälsar på och då ska hon sova därinne. Den som lever får se hur det går... för går det inte framåt så kanske det går åt något annat håll.
Dröm Jan. 4, 2011. Antropologer/-sofer och hemliga dokument
Jag drömde att jag och min lille son skulle sova på hotell. Jag minns inte riktigt varför men jag tror att det var någon tillställning på hotellet som vi skulle närvara vid.
Plötsligt kom det i en man som började leta runt i rummet - i de öppna spisen och i lådor och skåp. Han hittade till slut en bunt med papper som han ivrigt började bläddra bland Jag förstod att han inte hade sett att jag var där så jag harklade mig varpå han ryckte till och stirrade på mig nervöst.
- Vem är du och varför håller du på att rota runt här? frågade jag honom.
Lillgrabben grät på riktigt, han hade väl drömt någon mardröm. Jag plockade upp honom och lade honom i sängen bredvid mig där han somnade om. Jag somnade också och började drömma om något annat. Något som jag inte minns.
I den här drömmen fanns det ingen skillnad mellan att vara antropolog och atroposof. Det var tydligen viktigt att jag visste detta så att jag inte skulle bli lurad. I alla fall så befann jag mig med min son inne i en mindre, obefolkad salong. Jag hade gått undan eftersom jag skulle mata honom och jag satt med sonen i en vinröd sammetssoffa som stod i skuggan av en stor grön växt.
Plötsligt kom det i en man som började leta runt i rummet - i de öppna spisen och i lådor och skåp. Han hittade till slut en bunt med papper som han ivrigt började bläddra bland Jag förstod att han inte hade sett att jag var där så jag harklade mig varpå han ryckte till och stirrade på mig nervöst.
- Vem är du och varför håller du på att rota runt här? frågade jag honom.
- Öhhhh.. ja..jajag är aa.. antropolog och jag letar efter mina viktiga papper! svarade han.
- Jaha, då är du alltså antroposof också? Jag har minsann hört att antropologer och antroposofer är av samma skrot och korn! kontrade jag.
- Satan också! där avslöjade du mig!! Du har rätt.. och detta är inte mina papper, det är hemliga dokument som jag ska stjäla. Nu när du vet sanningen så kan du inte stanna här på hotellet för då kan du skvallra till alla de andra här.
Jag fattade aldrig hur det skulle göra saken bättre att jag följde med honom, men jag skulle i alla fall följa med ned för brandstegen tre våningar. Men jag hade ju min lille son med mig och jag var tvungen att stoppa ner honom i en ryggsäck när jag skulle klättra ner, det gillade lillen inte alls och han började gnälla men jag fortsatte att klättra. Lillen började istället storgråta och då vaknade jag.
Lillgrabben grät på riktigt, han hade väl drömt någon mardröm. Jag plockade upp honom och lade honom i sängen bredvid mig där han somnade om. Jag somnade också och började drömma om något annat. Något som jag inte minns.
130 ml antikroppar i slasken!
När jag för någon dag sedan hade migrän var jag tvungen att ta migränmedicin. Jag har verkligen försökt undvika migränmedicinen så långt det går, dels för att den är så förbaskat dyr men även för att jag inte får amma på 12-24 timmar (tid beroende på vilket märke jag tar). Men efter tolv timmars värk tog jag en tablett.
Det svåra är inte att jag måste pumpa ur mjölken, det är ju inget märkligt med det, men jag tycker att det är jättesvårt att kasta mjölken! Eftersom jag inte har haft så överdrivet mycket mjölk till lillen så har jag velat att han skulle få allt jag bara kan ge honom. Även om han inte blir mätt på mjölken så kan han ju i alla fall få i sig mina antikroppar... och ta i trä, men han har faktiskt inte varit sjuk bortsett från lite kusar i näsan.
Men nu var jag alltså tvungen att kasta mjölken eftersom sumatriptanet från medicinen går över i mjölken. Huuuga vad det tar emot att slänga alla dessa antikroppar under tolv timmars tid!
Sedan blir lillen så förvirrad när han inte får snutta, för öven om jag ger honom mer mat så är han ju van den närhet som amningen ger. Jag tycker så synd om honom för han så tydligt visar att han vill ammas men han inte får. Jaja, migränen försvann ju åtminstone.
Det svåra är inte att jag måste pumpa ur mjölken, det är ju inget märkligt med det, men jag tycker att det är jättesvårt att kasta mjölken! Eftersom jag inte har haft så överdrivet mycket mjölk till lillen så har jag velat att han skulle få allt jag bara kan ge honom. Även om han inte blir mätt på mjölken så kan han ju i alla fall få i sig mina antikroppar... och ta i trä, men han har faktiskt inte varit sjuk bortsett från lite kusar i näsan.
Men nu var jag alltså tvungen att kasta mjölken eftersom sumatriptanet från medicinen går över i mjölken. Huuuga vad det tar emot att slänga alla dessa antikroppar under tolv timmars tid!
130 ml antikroppar i slasken!
Sedan blir lillen så förvirrad när han inte får snutta, för öven om jag ger honom mer mat så är han ju van den närhet som amningen ger. Jag tycker så synd om honom för han så tydligt visar att han vill ammas men han inte får. Jaja, migränen försvann ju åtminstone.
En dröm om obscen konst
I denna dröm minns jag inte alla detaljer, kanske fanns detaljerna inte där till en början överhuvudtaget.
Så här var det: Jag skulle vara med på en konstutställning. En rad olika konstnärer skulle ställa ut sin konst under ett tema (som jag inte kom ihåg vad det var) och jag gjorde tre olika varianter av ett och samma konstverk. Jag gjorde en videoinstallation, en fotoserie och en klassisk målning och jag valde att ställa ut målningen av någon anledning. Jag skickade målningen till utställarna och skulle själv komma till utställningen lite senare.
När jag skulle gå till utställningen gick jag efter en snårig väg, som en ko-stig med mycket träd omkring, men jag valde att gå vid sidan av vägen medan andra utställare samt besökare gick på vägen. Jag anade att något inte stod helt rätt till men jag kände ändå ingen oro eller nervositet över situationen, mest fundersam och undrande.
När jag kom fram fick jag veta att min tavla hade blivit bortplockad från utställningen på grund av att den ansågs vara obscen, stötande och (hör & häpna) okristlig! Detta gjorde mig smått förvirrad eftersom jag inte delade denna uppfattning - Jag tycket inte alls att den var vidare stötande! Jag tyckte att jag hade skapat ett socialrealistiskt verk med med ett mångbottnande djup.
Jag accepterade ändå beslutet även om jag tycket att det var dumt, men när jag frågade var min tavla var (för jag ville ju ta med den hem) sade de att de hade bränt upp den... eftersom den var så fruktansvärt vulgär. Jag blev naturligtvis less och arg - De hade väl ändå inte behövt bränna den!! På vägen ut snodde jag med mig en del av en annan utställares konstverk - det var en konstnär som hade ställt ut mängder av kläder på klädstänger och dessa kläder hade handknypplade spetsar lite här och där. Jag tog med mig de kläder som hade mest spetsar på! Jag kände mig nöjd över stölden.
När jag kom hem tänkte jag att det var lite synd att de inte ville ställa ut min tavla och att de dessutom brände upp den. Men jag hade ju fortfarande kvar videoinstallationen och fotoserien... och när jag tänkte efter så var dessa faktiskt mycket bättre än målningen.
Så här var det: Jag skulle vara med på en konstutställning. En rad olika konstnärer skulle ställa ut sin konst under ett tema (som jag inte kom ihåg vad det var) och jag gjorde tre olika varianter av ett och samma konstverk. Jag gjorde en videoinstallation, en fotoserie och en klassisk målning och jag valde att ställa ut målningen av någon anledning. Jag skickade målningen till utställarna och skulle själv komma till utställningen lite senare.
När jag skulle gå till utställningen gick jag efter en snårig väg, som en ko-stig med mycket träd omkring, men jag valde att gå vid sidan av vägen medan andra utställare samt besökare gick på vägen. Jag anade att något inte stod helt rätt till men jag kände ändå ingen oro eller nervositet över situationen, mest fundersam och undrande.
När jag kom fram fick jag veta att min tavla hade blivit bortplockad från utställningen på grund av att den ansågs vara obscen, stötande och (hör & häpna) okristlig! Detta gjorde mig smått förvirrad eftersom jag inte delade denna uppfattning - Jag tycket inte alls att den var vidare stötande! Jag tyckte att jag hade skapat ett socialrealistiskt verk med med ett mångbottnande djup.
Jag accepterade ändå beslutet även om jag tycket att det var dumt, men när jag frågade var min tavla var (för jag ville ju ta med den hem) sade de att de hade bränt upp den... eftersom den var så fruktansvärt vulgär. Jag blev naturligtvis less och arg - De hade väl ändå inte behövt bränna den!! På vägen ut snodde jag med mig en del av en annan utställares konstverk - det var en konstnär som hade ställt ut mängder av kläder på klädstänger och dessa kläder hade handknypplade spetsar lite här och där. Jag tog med mig de kläder som hade mest spetsar på! Jag kände mig nöjd över stölden.
När jag kom hem tänkte jag att det var lite synd att de inte ville ställa ut min tavla och att de dessutom brände upp den. Men jag hade ju fortfarande kvar videoinstallationen och fotoserien... och när jag tänkte efter så var dessa faktiskt mycket bättre än målningen.
migränhelvetet
Fanskapet migrän är här igen! Jag brukat tycka att hat är ett allt för starkt ord när man ska beskriva sådant man tycker illa om... men inte i det här fallet. Jag HATAR migrän!
Sedan har jag sovit (drömde om migrän och starka strålkastare). När jag vaknade var värken värre. Jag tog min migränmedicin och migränvärken försvann. Nu är det bara den där förbaskade muskel-/spänningshuvudvärken som sitter fastklistrad på nacke, axlar och tinningar.
Ibland önskar jag att man kunde lokalbedöva hjärnan - det hade liksom varit skönt när man får smärtor av att tänka...
Nu har jag haft värk i ett dygn. Jag tog två alvedon och en ipren (något jag lärde mig när jag låg på BB med lillen) men det hjälper inte ett dugg.
Sedan har jag sovit (drömde om migrän och starka strålkastare). När jag vaknade var värken värre. Jag tog min migränmedicin och migränvärken försvann. Nu är det bara den där förbaskade muskel-/spänningshuvudvärken som sitter fastklistrad på nacke, axlar och tinningar.
Ibland önskar jag att man kunde lokalbedöva hjärnan - det hade liksom varit skönt när man får smärtor av att tänka...
Årsredovisning 2010
Som vanligt kan ni klicka på bilderna ifall ni vill se dem i större format.
Januari
Året 2010 började med min gravidtrötthet och illamående. Även om de första gravidkrämporna hade blivit bättre så var jag fortfarande grymt sliten. Dessutom hade jag grymma nacksmärtor efter ett intensivt skrivande på min C-uppsats. Nyårsaftonen (se bilderna nedan) firades liggandes i soffan med värmekudde och ett glas äkligt alkohofritt vin. Vänner kom förbi och vi spelade TP och jag var ett hormonellt vrak.
Jag kände mig oerhört gravid även om det knappt syntes på min mage. Jens rakade av sig håret. Jag hade grava jordnötssmör-begär.
Februari
Jag minns att jag kände mig jättetjock! Jag hade mycket att göra i skolan och Flisan hjälpte mig med läxorna genom att sova på saken. Jag fortsatte att äta mängder av jordnötssmör och dricka juice.
Mars
Jag fick vårkänslor och gav mig själv tulpaner lite nu och då för att hålla humöret uppe. Jag blev allt tjockare och.. ja, jag åt fortfarande jordnötssmör och drack juice.
April
Jag städade, städade, städade, rensade, sorterade, kastade bort. Jag hittade kryp i klädkammaren och fick panik. Dessutom fick jag allergiska reaktioner så jag var tvungen att städa med en mask för ansiktet (därav märkena i ansiktet på bild nr två).
Maj
Våren var här på riktigt! En efterlängtad sol och en underbar vårvärme kom tillbaks. Vi gjorde studiebesök på förlossningen och jag kände att lustgasen var något som jag kunde vänja mig vid ;) Jag hade slutat käka jordnötssmör och gick istället över till stekt ägg i olika varianter. Jens hade glasutställning och jag hade vuxit ur alla mina kläder.
Juni
Juni kantades massor av korta promenader och mängder av glass. Jag hälsade på mina föräldrar ute på landet och jag kände melankoli över att farmors hus skulle säljas. Förvärkarna kom igång kraftigare och vi väntade och väntade... Jag sov fruktansvärt dåligt och ville inget hellre än att lillen skulle komma ut.
Juli
I början av juli ville jag inte vara gravid längre så jag började gå i trappor och käka mängder av ananas. Förvärkarna var lika som i Juni - oregelbundna och jävligt jobbiga. Jag hade problem med carpaltunnlarna och jag hade lindade handleder under nätterna (bild nr två visar hur vätskeansamlingarna skapar fördjupningar efter lindningen).
Men till slut var det dags och vi åkte in på förlossningen den 9e juli. Jag fick min efterlängtade lustgas.. och naturligtvis vår efterlängtade son!
Augusti
Augusti var som en dimma. Jag ammade, ammade, ammade och ammade - Det fanns verkligen inte tid för något annat. Ibland tog vi små promenader men det var jobbigt eftersom han var tvungen att äta hela tiden, dessutom mådde jag pissdåligt.
September
Lillknodden växte så det knakade, men inte tillräckligt...
Oktober
Vid tremånaderskontrollen visade det sig att han inte gick upp i vikt så pass fort som han skulle. Han gick bara upp en tredjedel av vad han skulle så. Vi var behövde sätta in mjölkersättning. Nu började jag må lite bättre och humöret blev stabilare även om vintertröttheten gjorde sig till känna. Jag hyrde en bröstpump i ett försök att öka mjölkmängden i det "ickefungerande" bröstet - det gick sådär halvbra.
November
Otto fick en massa besök denna månad: Mormorn & morfarn, farmorn & farfarn, och många många fler. Vi firade Jens första farsdag och jag satte igång med att måla igen efter ett lååångt uppehåll.
December
Första advent kom och Otto hade flera fina julinspirerade dräkter. Katten började plötsligt lägga sig demonstrativt på bordet, kanske bestraffade hon oss för att vi kastrerat henne tidigare samma månad.
Otto visade sig vara en mästare på att äta! Dessutom fick han flest julklappar - massor av leksaker i sprakande färger!
Övergången 2010-2011 firades hos grannarna på andra sidan kvartersgården (jag har tjuvat bilden av dem).
Gott Nytt År!
