Hemma med sjukt barn...

...och det är barnet som bestämmer lekarna!
Jag fick bli en häst med mössa och solglasögon. När sedan hästen skulle äta fick jag låna en haklapp också! Så åktes det omkring på min rygg medan jag försökte gnugga bort intorkat proviva-spill från golvet.

En redig tatuering lyckades han minsann fixa idag också.

Magsjukan

Här har magsjukan härjat. Far och son har varit krassliga, men som vanligt får jag aldrig magsjuka. Jag får hålla sjukstuga istället! Det är sällan vidare trevligt att behöva tvätta hemmets alla sängkläder på så kort tid när man har tvättstugan fyra trappuppgångar bort :P

Men nu är sjukan över! Jag är ensam med lillen i helgen då sambon jobbar - Men ändå: jag pustar ut och håller tummarna att vi får vara friska en längre tid framöver. Nu ska jag försöka ta igen allt plugg som jag missade i veckan.
Tjao!

Det finns en risk att han blir dyr i drift

Inte för att jag vill klaga men.. lördagen var minst sagt kaotisk.

Dagen började med att sonen bröt sönder sopskyffeln. Jaja, om man använder sopskyffeln som häst så händer sådant ibland.. att hästen slits ut eller bryter ett ben. Så långt var det alltså ganska normalkaotiskt. Men fortsättning följer:

Efter frukosten tog han min vattenflaska och hällde ut över mobiltelefonen. En timme senare hade han hällt gammalt kaffe över sig (kallt kaffe som pappan hade lämnat framme) och vi fick byta alla kläder. Efter det var det dags att gå lös på TVn med en plastspade. När jag sa ifrån att han inte fick anfalla TVn började han slå på mig istället :P Jag slet av honom spaden och sa bestämt -Nej! och satte honom i mitt knä för att han skulle lugna sig, men han blev så arg på mig att han tog min kaffekopp och öste kaffet över datorn.

Jippie... Sedan satt jag och plockade bort tangenter från tangentbordet för att torka upp kaffet med tops :P

Kvällen kom och han avrundade med att tugga på en gammal diskmedelflaska. Allstå, han drack inte diskmedel, men det var rester av diskmedel kring korken och det räckte för att han skulle kunna springa runt och göra bubbelskum med munnen.

Jag räknar med att det händer en sån här sak om dagen, men jag är inte berädd att tackla allt på en gång! Det kan vara min uppmärksamhet som tryter, men då borde sånt ske oftare eftersom uppmärksamhet inte är min starka sida annars heller ;)

Idag har iaf. varit relativt lugn, även om han fortfarande testar gränser och bråkar med mig. Att testa gränser är sunt! det skapar intelligenta och ifrågasättande männsikor. Men för hans ömma moders skull, för att hon inte ska få hjärtinfarkt och fastna i kronsikt chocktilstånd, bör lillen kanske fördela gränstestandet jämt över hela veckan. Det skulle vara tacksamt.

Ät unge! Ät!

När lillen är sjuk blir hans matvanor tvärsimot. Annars brukar han vara ganska matglad, men när han blir sjuk vill han inte ha något alls. Han behöver iof. inte äta eftersom han redan har ganska bra med reserver, men dricka måste han ju göra!

Det gäller att vara fiffig och lura i honom dryck och mat. Det blir mest frukt och fruktdrycker.


Bananbitarna har fått vara lastbilar som ska parkera i munnen o.s.v. Ja, ni vet det där klassiska "Nuuu kommer mamma och kör lastbilen.. brrrumm.. in i munnen!" och det fungerar sisådär ibland.

springa fort fort fort och morra

Jag måste lägga upp den här bilden för att jag tycker så mycket om den. Detta är min lille kille med spring i benen.

Visst kan ni se hur snabbt han springer?! Minst femtio kilometer i timmen!

Dessutom "morrar" han medan han springer, typ ghrrrruurrrmmkchh... som en bil, eller kanske ett lejon. Inte så lätt att veta.

Jag undrar vad det är han tänker på när han leker, det verkar vara mycket viktigt och koncentrationskrävande.

Kakaokriget


Alla ord känns överflödiga. Bilderna får tala för sig i detta fall :)

Ta gärna i trä, men ropa inte hej och innan du kommer över lunchtid för det exploderar nog hursomhelst


I morse vid frukosten sa jag till karln min - Se så duktig vår son har blivit! han har helt slutat med att välta ner tallriken från bordet, det gjorde han ju alltid förut.

Så till lunchen fick lillgrabben äta på egen hand och jag serverade potatismos och fisk i gustavsbergstallriken...


Krasch och splash ler i golvet!

En bångstyrig omöjlighet

Jag höll på kolavippa idag. Nog visste jag att lillen hade en vilja av stål, men det jag har upplevt idag måste ändå vara over the top of bråkstake till son.

Just nu är jag så pass uttömd på energi att jag inte orkar skriva någon redogörelse, men låt mig säga såhär: Grabben älskar rulltrappor, skjutdörrar, kullersten, måsar (till min förskräckelse), soptunnor, bilar, bussar o.s.v. till den grad att han bara måste fram och krama om dessa saker, annars blir han rasande. Han har därimot utvecklat ett förakt mot sin vagn och sin moders auktoritet! Han har klöst mig illröd på halsen efter att jag hindrat honom att springa in i rulltrappan och han har skrikit, sparkat och slagits när jag har försökt att sätta tillbaks honom i vagnen.

Jag känner för tillfället att jag inte ska ge mig ut ensam med honom på ett tag framöver för både min rygg och mitt tålamod håller på att gå åt.

Phuff... men nu är vi hemma och han är åter världens snällaste och goaste unge :)

Fortsättning på inskolningen

Jag har inte haft tid att vare sig svara på kommentarer eller uppdatera på bloggen, det har nämligen varit full fräs med lillen sedan i måndags.

Han sover sämre än någonsinn då han drömmer mer under nätterna, troligtvis från alla intryck som han fått under dagen. Sedan blir han så uppspelt (övertrött?) och när han är vaken har han ingen ro. Men det lägger sig väl när han har vant in förskolelivet.

Grabben traskar runt och undersöker området.

Igår fick jag sitta inne i personalens fikarum och dricka kaffe medan han var ute och lekte med de andra barnen. När han kom in ingen var han full av grus - blötgrus uppe i näsborrarna, runt munnen och över kläderna.

Inskolningsfröken kom bärandes på honom och sa glatt - Han är sååå snäll och han har haft jätteroligt i sandlådan! och jag tänkte  -Nähää.. sandlådan säger du?! det kan jag inte se. Hur många nävar med grus åt han då? behöver han äta någon lunch efter det här?

Jaja, han var då rysligt glad iaf. :)

Idag är ni dock hemma eftersom han har dragit på sig en förkylning och har feber. Typiskt att han skulle bli sjuk nu när det går så bra med inskolningen! Han ska helst vara feberfri en dag innan han får komma tillbaks till förskolan, men jag misstänker att det kommer att gå över ganska snart för han verkar inte vara vidare medtagen.

Lillgubben är stora pojken

Huvvaligen vad tiden går snabbt!

Imorgon bär det iväg till inskolningen på förskolan. Mammas hjärtegull, så stor liten kille han har blivit på så kort tid! Jag är övertygad om att han kommer att stormtrivas på förskolan, men ack vad jag kommer at sakna honom när jag sitter där på urtrista universitetet och bläddrar i böcker för fulla muggar.

Hur ska mamman klara sig utan sin plutt?! Helst av allt skulle jag nog vilja gå i förskolan tillsammans med honom bara för att slippa längta så.

Vilken tur att jag får välja mig under inskolningstiden! :)

Mysgubben i mammans knä <3




Ambulansen

Det är nog säkrast att ta med ambulansen då man ska sova, men vet ju aldrig när man behöver rycka in! :)



-Duuuh dut duuuh dut duuuh dut, låter han.
Men med nappen i munnen låter det mer som -Hmmmh hm hmmmh hm...


Det är ambulansen det! Den älskade ambulansen som är så himla bra att sova med!



Små steg

Jag har inte hunnit berätta det - lillen tog sina första steg härom dagen.

Han har ju gått omkring efter väggar och möbler ganska länge nu och vill helst fortsätta med det ett tag till, men om vi ställer honom mitt ute på golvet och sätter sig en liten bit ifrån så går han mot oss!

OTTO1år

Mmnjaa.. alltså kan han gå själv! men jag tror att han föredrar att få stödja sig mot möblerna ett tag till - Lika bra det, man ska ta det i sin egen takt! :)



Födelsedag för lilleplutt

10/7  kl. 11.15

Idag fyller knodden ett år! Det är en lika solig och varm dag som förra året då han föddes (och jag känner mig nästan lika trött som då eftersom han har bråkat hela natten!!). Han måste ha sovit 6 timmar allt som allt inatt, ändå är han  superpigg och glad. Jag känner mig däremot som ett vrak.


En nybliven ettåring med sina födelsedagspresenter.

Mina föräldrar och min lillebror sov över här eftersom de skulle åka med flyget till Amsterdam på morgonen (vi bor ju ganska nära flygplatsen så det är ett smidigt alternativ) och de var självklart jätteglada att lillen ville kliva upp och leka innan de skulle ge sig av.

Nu sitter jag och väntar in att han ska bli trött igen så att jag får sova lite till. Han verkar inte behöva särskilt mycket sömn för han är ju vaken större delarna av dagarna också :P

Näe, nu håller han på att äta upp min mobiltelefon! bäst att återgå till arbetet...

Vaken! Varför?

Jag somnade inte om efter lillens "frukost-nr1" som nu i morse var klockan 06.00.

Han somnade om direkt efter vällingen men det gjorde inte jag. Nu kan det tänkas att ni tycker att klockan 06.00 inte är vidare tidigt, men så får vi inte lillen att sova på kvällen och natten heller - det hade väl varit ok att kliva upp klockan 06.00 ifall man bara fick gå till sängs vid normal tid.

Igår var han hopplös. Jag fattar inte vad det var frågan om, kanske tänderna.. jo, jag skulle tro det. Tänderna och en tjurighet utan dess like var nog anledningen. Slutligen var han så trött att han halvsov och grät samtidigt.

Han har börjat "svära" när han är arg; grrhaaguguugggaaamamogagagorr..rrraahhoguggagugg.. o.s.v. Långa rövarramsor är det.

Men jag ska testa att sova lite till nu innan han vaknar för dagen.

Om ica-kassar under ögonen kunde döda så hade jag varit pangdöd!


Tjao!

Hemma och Trött

Det första lillen gjorde när vi kom hem var att snacka med sina leksaker. Han låg länge och förde samtal med badankan, bollen och böckerna, som om han var tvungen att berätta om allt han varit med om.


Han somnade tidigt (tidigt för att vara han) och vi fick strunta i kvällsvällingen för han var alldeles för trött.

Det är lustigt att se hur han nästan andas ut och blir alldeles avslappnad av att komma hem. Han sken upp redan i trappuppgången då han kände igen sig.

Själv fick jag migränkänningar, typisk avslappningsmigrän, och jag spenderade kvällen som en halvdöd fisk i fotöljen.

En brudslöja mot myggor, knott och annat flygande jävulskap

För 1 ½ vecka sedan när jag var till föräldrahemmet upptäckte jag att det var mycket mygg där ute på landsbygden. Det borde jag kunna räkna ut med arslet, men eftersom jag nu inte räkande ut det innan jag for dit så stod vi där ute i skogarna utan myggnät till lillens vagn.

Som tur var hade mamma en gammal brudslöja i någon gömma. Det var med största sannolikhet ett impulsköp från någon loppis - Fråga mig inte varför min mamma impulshandlar gamla brudslöjor för jag har då ingen aning! Kanske hade hon hoppats på att hon kunde använda den till någon maskeradutstyrsel. Det får förbli en gåta.


Brudslöjan fick tjäna som myggnät över vagnen. Det fungerade utmärkt!

Pimpar Lillens Vrålåk (i budgetvariant)

Man tager vad man haver och i detta fall blev det en bordsduk som fick stå som omklädsel till lillgrabbens sittdel till vagnen.

Tyvärr tog jag inga "före-bilder" så ni får nöja er med att se resultatet.

Förr var den välsydd i ett fult och tråkigt tyg. Nu är den istället slarvigt sydd i en snygg och sommrig bordsduk!


Så här gjorde jag:


  1. Jag tog lös klädseln från sittdelen (nästan alla vagnar har gjort det så att man kan ta bort tyget så att det ska gå att tvättas), sedan lade jag det på den dubbelvikta duken.

  2. Jag markerade längs med orginalklädselns kant (+ ca 2cm i sömsmån) och sedan klippte jag utefter markeringarna.

  3. Efter att jag klippt klart i duken sydde jag ihop de två tygbitarna så att det blev en framsida och en baksida. Lämna en öppning! Jag gjorde öppningen bak där även vagnens ryggstöd ska hängas fast.

  4. Det blir alltså som ett påslakan som passar perfekt över orginalklädseln. Jag klippte upp öppningar för spännen och knappar som behövs för att sätta tillbaks klädseln på vagnen igen. Sedan trocklade jag fast tygen på vissa ställen så att det skulle se lite mer format ut.

Duken som jag använde var en såndär plastbehandlad bordsduk - inte riktigt vaxduk, men nästan. Det som är bra med dem är att de är lätta att torka av när det sölas på dem och att de inte rispar sig lika mycket som många andra tyger skulle gjort.

Det syns inte riktigt på bilden (eftersom att jag har dolt det värsta) men det är mycket slarvigt och hastigt gjort. Inga finskrädderier här inte! Det är bara att hålla tummarna att det håller ihop under sommaren.

Tidigt litteraturintresse

Lillen har dragit ut alla sina barnböcker samt vår seriesamling ur bokhyllan


Jag låter honom hålla på i hopp om att han får ett genuint litteraturintresse! ;)

Balansövning i spälsängen

Igår morse stod lillen i spjälsängen och övade sin balans.


Vilken tur att man har en mjuk rumpa och en stötdämpande blöja när man tappar balansen.


Men det gick faktiskt ganska bra så länge man fick hålla i sig i sängkanten!


Han behöver fortfarande hjälp upp från knästående till att stå upp på fötterna eftersom det blir lite vingligt, men när han väl står upp så är det ganska stadigt! eller.. njaa, så länge han får hålla i något det vill säga  :)

Sjukhusvisit

Jag tog med lille parveln till Barnmottagningen på sjukhuset igår. De på sjukvårdsrådgivningen tyckte inte att det skulle vara nödvändigt bara vi såg till att han fick i sig dricka, men både jag och Jens kände att det inte stod riktigt rätt till.

Det är ju en sak att vara sjuk och inte vilja äta, men att vara jättesjuk och neka allt som stoppas i munnen (även tandborstning) i flera dagar - att kräkas och bli hängigare och tröttare på grund av vätskebrist, det är inte okej!



Härom dagen såg jag att han klappade sig för örat. Då drog jag mig till minnes att det faktiskt gör ont att svälja då man har ont i öronen! och dessutom kan öronproblem påverka balansen så att man mår illa och det i sin tur kan leda till kräkningar.

Sagt och gjort! Jag ringde Barnmottagningen och sa att jag ville att de skulle kolla hans öron.

Han fick träffa en supersnäll läkare. Hon nöp honom i skinnet, kollade i halsen och i öronen. Det var inte akut med vätskan eftersom jag hade lyckats få i honom en hel del vätskeersättning under natten. Halsen var det inte heller något fel på, men ena örat var jätterött (det andra örat såg hon inte för han hade så mycket öronvax :P).

Han hade ju öroninflammation!!

Läkaren bekräftade att det kunde vara inflammationen som gjorde att han kräktes, även om det kunde vara så att han hade flera åkommor samtidigt, men öronen kan påverka balansnerven som ligger alldeles i närheten och vissa barn kräks då de har ont också.


Han fick medicin som han ska ta i fem dagar och han har redan börjat äta och dricka lite. I morse åt han majskrokar och efter det fick jag ge honom gröt, men han äter fortfarande ganska långsamt och försiktigt.

Det är en lättnad att det börjar gå åt rätt håll.

Tidigare inlägg
RSS 2.0

Följ min blogg med Bloglovin