Igår natt kunde jag inte sova så bra för att det värkte i ländryggen så jä*ulskt! Jag tänkte att det kanske var foglossningarna som blivit värre, eller att jag gått med tyst urinvägsinfektion (för det kändes som bäckenhinneinflamation) men jag tänkte att jag skulle ta upp det med barnmorskan på morgonen eftersom jag ändå hade en tid då. Senare började det även värka fram mot buken och jag började känna skärande smärtor omkring livmodertappen.

Väl hos barnmorskan så visade alla tester att allt var bra. Jag hade ingen urinvägsinfektion enligt odlingarna, bra blodtryck och bebisens hjärta slog som det skulle. När jag berättade om värkarna så tyckte hon att det var lika bra att kolla läget därnere. Livmodertappen hade öppnat sig två cm!! När barnmorskan sa detta så tänkte jag -Härräguu, står människan och ljuger mig rätt upp i ansiktet?! Det är ju taskigt att ljuga om sånt! sedan såg jag Jens sitta där i bakgrunden på sin stol med uppspärrade ögon och blek i ansiktet... han blev nog lite nervös :)

I allafall så har värkarna fortsatt men är oregelbundna och ökar inte i styrka, så jag antar att vi får lite tid på oss innan det är dags. Tydligen kan latensfasen hålla i sig allt från något/några dygn eller upp till tjugo dagar - det är lite olika från person till person. Vissa känner inte ens av sin latensfas.

Nu borde jag faktiskt försöka sova lite till.. jag har massor att göra i helgen!! Ingenting är fixat ifall lillpluttsingen skulle komma nästa vecka :S

God Natt/Morgon