sova, sol och promenad
Inatt drömde jag om det perfekta blogginlägget. Men nu är det som bortblåst, jag minns sällan mina drömmar. Istället för det perfekta blogginlägget, får det bli det bli ett tråkigt och fantasilöst inlägg.
Idag ska jag ut och gå i solen. Mina kära vänner ringde och frågade om vi (jag och karln min, jens) ville ta en promenad. Jens reagerade med starkt motstånd - varför ska man ut och gå när man kan ligga kvar i sängen och dräggla? Jag håller till stor del med honom och jag vill verkligen inte gå ut utan honom. Jag bestämde mig iaf. för att jag behövde solen idag, trots att jag egentligen vill ligga kvar i sängen jag med.
klockan 09.30 (kväll)
Det som mina vänner drog med mig på visade sig vara en s.k. bilpromenad. Alltså, inte den där gamla goda promenaden där man använder sina ben för att ta sig fram. Men det var bra, för den förvirrade stämningen som växte fram under turen skapade en viss ambivalens angående vart vi skulle stanna och fika. Jag höll på att få mental krupp, men jag höll minen eftersom de var så snälla att ta med mig.
telefonsvararen
förlåt mig
för att jag inte kan svara i telefonen
förlåt mig
för att jag är socialt inkompetent
jag förstår dig
du är besviken för att jag inte kan svara
antingen
för att jag inte vill eller inte kan vara
här för dig
jag kan inte vara här för dig
för jag kan inte svara
och inte heller försvara mig
så jag ber dig
snälla, ring upp igen
eller lämna ett meddelande
efter tonen
mitt slott
aldrig i livet
jag ska aldrig stiga upp ur min säng igen
detta är mitt slott
med torn av kuddar och en vallgrav av tårar
och jag tittar ut
mina fönster av drömmar i glasmosaik
avger ett skimmer
av färger från världen som den borde se ut
trött och veckovill
vill jag söka skydd uti dun och i lakan
detta är min borg
och med kuddarna som rustning är jag säker
den vassa världen
vill äta mina lemmar och dricka mitt blod
men jag söker skydd
med torn av kuddar och en vallgrav av tårar