Bruten

Jag förstår inte hur det gick till! En morgon när jag gick ut på balkongen för att kolla till mina odlingar såg hjag att en av tomatplantorna hade gått av på mitten!


Där hängde den halvt vissen och sorgsen.


Jag tog av den, snittade den (vilket jag inte har en aning om man ska göra men jag chansade) och satte den i en flaska med vatten.


Nu återstår det att se ifall den håller sig tillräckligt stark för att kunna bära frukt.

Så oförskämt av mig!

Ja, detta är min nakna oförskämdhet.

När jag idag inte hade bättre för mig ställde jag mig och fotade grannfrun genom hennes köksfönster. Jag tror att hon åt brunch (nämen huuuur kan jag veta det?!!). Hon har tur att jag bara en sån dålig paparazzikamera! Man ser bättre än vad kameran kan ta bilder :P


Hehehe, jag borde blitt spion, hemlig agent eller detektiv ;)

The Days of Drägliga Fotografier is Over

Nu när mina föräldrar och mina syskon var hit senast avslutades även en period av drägliga fotografier här på bloggen. Kameran jag hade använt en tid framöver var inte min. Det var min mors kamera som jag hade kidnappat under ett års tid och nu var det min lillebrors tur att få använda den.

Surt sa räven!

När jag sedan återgick till min gamla kamera upptäckte jag till min förskräckelse att bildkvaliteten var, är och förblir under all kritik. Jag har en VÄRDELÖS kamera!! Så nu är det inge roligt att lägga upp bilder här längre :(

Mjaa, inte för att jag var någon världsbäst fotograf när jag hade den andra kameran, men med den här den gamla blir det ett stort projekt att få fram okej fotografier.

Övernaturligt på P1

Som den obotliga spökjägare som jag är vill jag rekommendera radioserien "Övernaturligt" som Sveriges Radio P1 har börjat sända på lördagar.

Nej, det är inte vidare läskigt. Programmet har en sund blandning av skeptsism och spöktroende, som jag uppfattar det iaf.

Här kan ni lyssna på det första avsnittet i serien:


Om ni är intresserade av kommande program så kan ni läsa om dem på den här länken.

Bajskorvspropaganda

Detta inlägg tänkte jag ägna uppmärksamhet till detta Bajskorvpropaganda, vilket innebär att jag försöker tränga ut bilderna på Anders Behring Breivik (och den uppmärksamhet han har fått vi medier) som man får fram när man söker på "Anders Behring Breivik" och "Anders Behring Breiviks manifest" via sökmonitorer.

Varför gör jag detta?

Jag och många andra tycker att det är irreterande och nedrigt att Anders Behring Breivik har lyckats få den uppmärksamhet som han har önskat. Vi som engagerar oss i Bajskorvpropagandan vill att han enbart är värd att bli ihågkommen som en stor jävla skit! För det är vad han är värd - Dynga!

Ni som vill vara med kan göra på detta vis:
  1. Lägg upp bilder på Bajs och döp bildfilerna till Anders Behring Breivik och/eller Anders Behring Breivik manifest så att de kan kopplas till honom via bildsök.
  2. Skriv hans namn, Anders Behring Breivik, så många gånger som möjligt i blogginlägget så att det hamnar först i textsökningar också.

+ Ni som inte vet var ni kan få tag på lagliga bajsbilder att publicera kan kopiera mia bilder och lägga upp. Jag ger mitt godkännande för det.

+ Ni kan även kopiera min text som jag har här nedan och lägga upp på bloggen:

Anders Behring Breivik är en bajskorv. Anders Behring Breivik och hans manifest luktar bajs, det är dagens sanning! Om vi vill läsa Anders Behring Breiviks manifest så kan ni titta på första bästa bajskorv, där har ni det skrivet i brunt. Anders Behring Breivik namn kommer för alltid vara befläckat av bajs och det tycker vi att han är värd! Anders Behring Breivik och hans manifest är sådant vi torkar oss i röven med efter vi har bajsat. Ett tips till er alla är att skriva "Anders Behring Breivik" på toalettpapperet innan ni torkar er med det - På så vis förevigar vi hans namn som den största skiten i världshistorien. Anders Behring Breivik är en bajskorv.


Jag tror att jag har lyckats klämma in hans namn tillräckligt mång gånger nu. Och här kommer bilderna:
Klicka på bilderna för att se i större format

Ja, jag är den fantastiska konstnären till dessa bilder. Kopiera bilderna och blogga om dem, de är redan döpta till"Anders Behring Breivik" :) Varsågoda.


Läs mer om detta här och här så får ni veta lite mer.
Kram!

Små steg

Jag har inte hunnit berätta det - lillen tog sina första steg härom dagen.

Han har ju gått omkring efter väggar och möbler ganska länge nu och vill helst fortsätta med det ett tag till, men om vi ställer honom mitt ute på golvet och sätter sig en liten bit ifrån så går han mot oss!

OTTO1år

Mmnjaa.. alltså kan han gå själv! men jag tror att han föredrar att få stödja sig mot möblerna ett tag till - Lika bra det, man ska ta det i sin egen takt! :)



Hur ska jag finna ord för det ofattbara


Jag förstår att om mina trogna läsare undrat varför jag inte har bloggat om det hemska som hände i Norge. Jag har funderat fram och tillbaks över det där och jag kan fortfarande inte finna ord för det ofattbara.

Hat, död och vansinnesdåd försegår varje dag runt om i hela världen, det vet vi så väl, men när det inträffar nära vår trygga zon förfaller det sig att träffa lika nära hjärtat som geografiskt.

Men spelar egentligen ingen roll var det inträffar, på vilket språk eller vilka motiven är. Korståg, arbetsläger, massavrättning eller de mörkaste avsnitten i kolonialhistorien - de är alla inskränkningar av rättigheten till den fria tanken och ett fritt tyckande. De är alla brott mot mänskligheten.

Personligen bojkottar jag gärningsmannens manifest och namn. Han önskar spridning av sina sjuka idéer och det har han delvis fått via media. Jag vill inte vara en del av en fortsatt spridning. Det jag däremot inte kan undvika är att vara en del av den massorg som just nu tar plats i norden. Det är en stor sorg att så många mist sitt liv på grund av en sjuk individs vanföreställningar om världen och människovärdet.

För mig är det även en stor sorg att vi låter oss bli skrämda - Händelser som den i Norge (och liknande i andra delar av världen) är frihetsberövande på så vis att vi skräms till att inte uttrycka det vi tror på. Jag blir rädd för att min son i framtiden skulle kunnat vara en av de politiskt engagerade ungdomarna som faller offer för ett extremistiskt vansinnesdåd. Så ska jag naturligtvis inte behöva känna!

Vi ska behöva känna rädsla att avrättas på grund av våra politiska eller religiösa uppfattningar!

Skrämsel är terrorns starkaste vapen. Att skrämma åsiktsmotståndare till tystnad har alltid varit en effektiv metod. Men gör istället mänskligheten en tjänst! Bli inte rädda - bli arg, besviken eller ledsen, men räds inte!

Hurra för mig!

Trettioett avverkade år. Trettioett överlevda och oanständiga väl uttnyttjade varv runt solen.

Nu under morgonen har både regn- och åskgudarna/-gudinnorna varit här och firat mig. Jag har givit mig själv en stor kopp kaffe i födelsedagspresent och spelat in ett videoinlägg dagen till ära!

Ett enastående dåligt väder och en fantastiskt morgonmosig kvinna i sina näst bästa år ;)


Idag önskar jag mig en barnvakt, en diskmaskin (inte nödvändigtvis eldriven!) och en rejäl nackmassage.



Pytti pyttismå, men tomater likt förbaskemig!

I morse när jag klev upp och vandrade ut på balkongen fick jag mig en underbar överaskning!

Jag har fått TOMATER!!! *jag skriker och viftar med händerna i axelhöjd*


Jag kan förstå att många av er inte tycker att det är en så stor grej, men för mig är det stort, STORT!

Jag har aldrig förr ätit eget odlade tomater! Hoppas att jag inte lyckas döda dem nu bara.

Dålig uppdatering :P

Jo, jag har inte känt att jag har haft något att delge, förutom ett taskigt humör och det är ingen vidare läsning.

Jag har haft menshumör och mensmage. Japp, då vet ni det också! Alla som tillhör intresseföreningen kan anteckna ;)

Jag råkade köra en djupdykning ner i sockerträsket igen vilket triggade igång en hetsätnngsdag, men nu är jag stabil igen! Jag slängde alla gosaker tillsammans med bajsblöjorna (eftersom jag tydligen inte kan förvara sådant hemma utan att bli självdestruktiv). Jag vet att det kanske låter drastiskt men hade ni sett mig i en sådan situation så hade ni nog förstått.

Sedan har jag hunnit en sväng på akuten närom natten. Näe, det är lugnt, ingen i familjen är sjuk - Jag följde en vän dit och allt visade sig vara bra.

Jorå, jag har busat massor med lille också såklart! Han har blivit så bra på att gå efter väggarna (med väggar som stöd) att jag knappt hinner blinka innan han svänger in i ett annat rum. Man skulle haft ögon i nacken! ögon i nacken som aldrig blundar ;P

Då vet ni vad jag har sysselsatt mig med under tiden jag inte har bloggat.

självporträtt

Idag då vi satt och fikade smörgåstårta berättade jag om hur man photoshoppar så att alla skavanker man har förtärks.




När sedan Sara Lovisa skrev om sin nya rynka så ville inte jag vara sämre än henne ;)




Inte för att det syns så mycket rynkor här, men här finns en hel del fräknar, fnasig hud och förstorade porer.



Födelsedagskalasdag

Haha! jag älskar att samskriva ord på det viset! Det samskrivna orden i "födelsedagskalasdag" det blir på gränsen till för mycket, vilket är precis i min smak ;)

Idag stundas det alltså födelsedagskalas för lillen. Han fyllde ett år förra veckan men då blev det inget kalas eftersom jag var sent ute med planerna.

Jag känner mig ganska mör idag eftersom jag hade migrän igår. Tårtbakandet gick i slow motion och jag fick flera sammanbrott innan det var färdigt.

Nu står det en diskhög från gårdagens bakbravader och väntar på mig - kanske tar jag tag i det, eller så får gästerna finna sig i min diskmisär. Jag har inte riktigt bestämt mig ännu för kaffet har inte riktigt hunnit göra sin verkan på förståndet.

Grrrahhhoouu... LESS!

Men jag har världens snällaste och tålmodigaste son iaf.   *ta i trä*

Jag fick förresten lite frågor igår angående migränen. Jag ska svara på det sinom tid men idag måste jag fokusera på kalas.

På återseende!

Ögonflimmer

Plötsligt fick jag ögonflimmer.

Innan värken sätter in ska jag försöka visa er hur det ser ut genom photoshoppad bild på min son.


Ungefär så ser det ut. Nu måste jag springa och ta mina mediciner innan det är försent! På återseende.

Monstret

Nej, jag kan tydligen inte hantera sånt här!

När mina föräldrar kom förbi härom dagen hade de med en STOR chokladbit. Ja, det var en riktigt stor choklad - en ultramegastor toblerone!

Och jag som ska försöka hålla igen på socker...
Morsan sa något om att man kunde ta en liten bit om dagen, och visst fungerar det för personer som kan lägga band på sig!

Jag kan inte.
Jag kan inte låta bli!!

Chokladen måste nästan tvångsmässigt ta slut. Jag kan inte känna mig fri från dess grepp om den inte är uppäten! Det spelar ingen roll hur mätt jag blir, det går inte att sluta när jag väl har börjat. Eller.. jo, jag kan sluta om jag verkligen stålsätter mig, men det är svårt.


Det är anledningen till varför jag undviker socker. Jag har redan ätit upp halva och vill ha mer trots att jag mår illa när jag tänker på det.

Många säger att man måste kunna unna sig lite gosaker och jag håller med iband, men "lite gosaker" finns inte riktigt i min värld - det ska vara allt eller inget!

Alla har vi våra gränser när det kommer till missbruk (jo, jag kallar det missbruk för det är inte normalbruk när det inte finns någon måtta). Jag klarar av lätt sötade saker, som en bit riktigt mörk choklad,  men när det kommer över en viss gräns slår det slint och begäret tar överhand. Jag kan känna det tydligare nu när jag inte brukar nikotin längre -  Förut kunde jag bryta av känslan med en snus. Nu har jag bara kaffet kvar att förlita mig på.

Jag förstår att det är svårt att förstå om man varken har något beroende att tackas med, har tendenser till att hetsäta eller på något annat sätt har behov att dämpa den gnagande känslan av att något fattas inom sig.

Idag ska jag motstå frestelsen, det har jag bestämt! och imorgon skickar jag chokladen med sambon när han åker till jobbet så att jag slipper se den.

Dagsrapport

Jag har inget särskillt att rapportera. Idag har vi tvättat, dock låååångt ifrån så pass mycket som vi skulle behöva. Sedan kom mina föräldrar förbi, de hade varit i Amsterdam och de droppade av en födelsedagspresent till lillen på vägen hem.

Idag har jag lyssnat intensivt på Kate Bush medan jag diskade.

Jag diskade dock inte vidare länge.

Jag har massor som jag vill blogga om men prestationsångesten kommer över mig och då jag kommer ingenstans i skrivandet.

Om det är något särskilt ni vill att jag ska blogga om så är det bara att hojta till! men jag tänker inte blogga om varför min röv liknar en laggårdsdörr (platt ock bred). Det är ju inge kul då svaret är givet ;) hehehe...

Kram på er!

Bloggtorka, men läs vidare...

Japp, här var det bloggtorka!

Jag hade tänkt berätta hur fjantigt miserabel jag har varit idag, att jag bär omaka sockar, att jag mår illa för att jag har hetsätit och att jag surnade ihop när jag inte kunde hitta min burk med jordnötssmör. Allt skulle bli bättre om jag bara hittade mitt älskade jordnötssmör!

Men nej, jag orkar inte skriva om det. Istället vill jag dela med mig av något som berör och förargar mig.

Jag var inte vidare populär när jag gick i högstadiet, men jag var heller inte impopulär.. snarare utanför pga att jag varken ville vara lagom eller som alla andra. Jag var mig själv (med alla varierande personlighetsdrag därtill) och det var min stolthet. Men nu var det inte mig som jag tänkte lägga fokus på.

En gammal vän och klasskamrat berättade en gång för mig om vilket bemötande hon och en kompis till henne fick när de ville ha hjälp och stöd pga den utsatthet de kände i skolan. Nu lade hon nyss upp länk på FB och kommenterade med följade:

Jag och min klasskompis Lina fick följande kommentar från vår klassföreståndare, tillika ordrörande för mobbinteamet på skolan: "Ni får skylla er själva som har så konstiga kläder och mycket åsikter om allt." efter att passare kastas på lektionerna, specialarbeten förstörts i uppbrytna skåp och mycket mer...

Att vuxna, framförallt lärare, säger sådant och kommer undan med det förargar mig ut i fingerspetsarna! Tänk hur många elevers helvete som har bemötts med ignorans och likgiltighet!

Länken som hon delade var från Effekt's Blogg (Effekt = Rädda Barnens webbitdning för unga). Läs det inlägget är ni snälla - det är inte bara en viktig sak att ta del av, det är även mycket bra skrivet.

Födelsedag för lilleplutt

10/7  kl. 11.15

Idag fyller knodden ett år! Det är en lika solig och varm dag som förra året då han föddes (och jag känner mig nästan lika trött som då eftersom han har bråkat hela natten!!). Han måste ha sovit 6 timmar allt som allt inatt, ändå är han  superpigg och glad. Jag känner mig däremot som ett vrak.


En nybliven ettåring med sina födelsedagspresenter.

Mina föräldrar och min lillebror sov över här eftersom de skulle åka med flyget till Amsterdam på morgonen (vi bor ju ganska nära flygplatsen så det är ett smidigt alternativ) och de var självklart jätteglada att lillen ville kliva upp och leka innan de skulle ge sig av.

Nu sitter jag och väntar in att han ska bli trött igen så att jag får sova lite till. Han verkar inte behöva särskilt mycket sömn för han är ju vaken större delarna av dagarna också :P

Näe, nu håller han på att äta upp min mobiltelefon! bäst att återgå till arbetet...

Vaken! Varför?

Jag somnade inte om efter lillens "frukost-nr1" som nu i morse var klockan 06.00.

Han somnade om direkt efter vällingen men det gjorde inte jag. Nu kan det tänkas att ni tycker att klockan 06.00 inte är vidare tidigt, men så får vi inte lillen att sova på kvällen och natten heller - det hade väl varit ok att kliva upp klockan 06.00 ifall man bara fick gå till sängs vid normal tid.

Igår var han hopplös. Jag fattar inte vad det var frågan om, kanske tänderna.. jo, jag skulle tro det. Tänderna och en tjurighet utan dess like var nog anledningen. Slutligen var han så trött att han halvsov och grät samtidigt.

Han har börjat "svära" när han är arg; grrhaaguguugggaaamamogagagorr..rrraahhoguggagugg.. o.s.v. Långa rövarramsor är det.

Men jag ska testa att sova lite till nu innan han vaknar för dagen.

Om ica-kassar under ögonen kunde döda så hade jag varit pangdöd!


Tjao!

killar i shorts

killar i shorts
de verkar trivas
som fisken i vatten
som handen i handsken
eller på valfritt vis

jag trivs
som en teservis
i Bermudas triangel
när jag försöker
vara fin i
min minibikini


Färgfadäs i Frillan

Jag skulle färga håret igår. Jag hade bestämt att jag ville ja ljust rosa slingor i underhåret.. jättelite bara. Tanten på frisörsalongen som (sålde den rosa hårfärgen till mig) lurade mig att jag var tvungen att bli ännu blondare om jag ville ha rosa slingor. Jag blekte det och blev knallgul med vita slingor. Det såg inte klokt ut så idag då jag skulle färga ögonbrynen drog jag några bruna slingor i det gula håret ... och sedan några rosa slingor också. Hehehe.. jag ser inte klok ut nu :D

Men alltså, det är ju roligt också! Man kan inte vara stenhårt seriös med att se ut som "folk i allmänhet" för det skulle bara begränsa livet. Jag bestämmer mig i alla fall för det - Jag ska inte begränsa livet! Nu ser jag ut som en clown och en rolig och inressant upplevelse ;)
---------------------------------

Och några timmar senare...

Det var nog inte så clownlikt trots allt. När håret väl torkade så såg det mycket bättre ut, men underhåret är fortfarande alldeles för mörkrosa men det kommer nog att bli ljusare på några tvättar.

Här kommer lite bilder på mina nya hårfärger:

Här ser man inte så mycket av det rosa.

'
Här ser man desto mer rosa! och så den bruna ögonbrynsfärgen sedan... ujujuj, ibland lever man minsann för mycket i nuet :D


Ginger Lemonade

Nu ska jag försöka beskriva hur går jag till väga då jag gör min ingefärslemonad.

Du behöver:
  • 3-5 st citroner
  • 7-10 dl vatten
  • färsk ingefära  (ca ½ - 1 dl som hackad)
  • 1-2 dl socker, honung eller annan sötning

Hacka ingefäran
Hacka ingefäran. Du behöver inte skala den eftersom bitarna ändå kommer att silas bort. Hur mycket av ingefärans styrka som kommer att slå igenom i lemonaden beror på hur stora bitar du hackar. Ju mindre bitar desto mer smak och kraftigare styrka! Starkast blir det om du river ingefäran eller pressar den i vitlökspress, men många upplever att det blir alldeles för starkt när man gör så.


Riv citronskal
Riv citronskalet av en av citronerna i ett rivjärn. Undvik att riva med för mycket av det vita köttet under skalet - det kan föra med sig en besk smak till lemonaden. Om ni är som jag, som inte vill ha besprutningsmedel i lemonaden, kan tvätta av citronen innan den ska rivas.

Dessa två komponenter i vatten
Ös ner ingefäran och citronskalet i ett kokkärl med ca 7-10 dl vatten och ca 1-2 dl sötning (jag använde 1dl sötin men det går ju lika bra med vanligt socker eller honung). Koka upp detta och låt småputtra under lock i ca 15 minuter. Det är lagom länge för att du ska hinna göra nästa steg under tiden.


Pressa citronerna
Pressa citronerna eller kör dem i en juicer/juicecentrifug. Anledningen till att citronjuicen inte ska kokas beror helt enkelt på att jag vill behålla alla härliga vitaminer, bland annat C-vitamin och folat (folsyra/vitaminB9) som oftast inte "överlever" vidare lång tid vid upphettning.

Blanda ihop och sila
När ingefärs- och citronskalsblandningen har svalnat lite så kan du blanda ner citronsaften. Sila lemonaden från alla bitar och pressa gärna ur den sista vätskan ur ingefärsbitarna. Det kan hända att du behöver sila några gånger, det beror på hur fruktköttfri du vill ha lemonaden och hur grova hål det är i din sil. Du kan ju använda en saftsil ifall du har en sådan.


Smaka av!
Grunden till all lyckad smaksensation är att smaka av (med rena fingrar/skedar naturligtvis), vilket du med fördel kan göra med jämna mellanrum under tillagningen. Viktigast är dock denna avsmakning - här avgör du en om du vill blanda i mera vatten, ifall lemonaden smakar för kraftigt, eller ifall du vill ha i mera sötning.

Förvara kallt
Om du vill förvara drycken under en längre tid så måste den förvaras kallt i ett rent kärl. Personligen föredrar jag att sprita saftflaskan med 2cl 70% Absint innan tappning, för något ska väl skiten användas till ;). Om drycken däremot ska drickas inom de närmsta dagarna så duger en vanlig tillbringare bra.

Avnjut
Denna dryck är godast när den är ordentligt kall med is i glaset i en tillbakalutad atmosfär. Men lemonaden fungerar även att dricka som ett varmt förkylningste - den ska dock bara värmas (utan att koka!) ifall man vill behålla vitaminerna.

Barfotasprinter i varm sommardag för min allra käraste systers skull

Jag tänkte skriva om en händelse som inträffade då jag var hemma i föräldrahemmet när min lillasyster tog studenten.

Det var helgen efter att syrran hade avverkat studentfirandet. Min syster skulle till en vän som hon inte skulle få träffa på ett bra tag framöver. Som avskedspresent hade hon ramat in ett fotografi på henne själv och vännen i balutstyrslarna. Det var jättefint och hon hade lagt ner möda och omsorg på fotoredigering och inramning.

Så var det dags för henne att springa iväg för att ta bussen som går in mot stan (mina föräldrar bor ute på vischan). Vägen ner till busshållplatsen är väl ca 500 meter enkelväg, först nedför en kostig och sedan utmed en stenig landsväg.

Syrran kom sig iväg i god tid, men hon glömde presenten som hon skulle ge till kompisen vilket jag upptäckte någon minut innan bussen skulle gå.

Vad gör man inte inte för sin allra käraste lillasyster? Jag greppade tag i det inramade fotografiet och började springa ner till busshållplatsen.

Jag var så inne i min uppgift att jag helt glömde bort att jag var barfota, BH-lös och att mina shorts var alldeles för stora (eftersom att rumpan har försvunnit efter graviditeten).


Så när jag sprang där med mina bara fötter och med pattarna slängandes och hängandes åt alla håll så kunde jag samtidigt känna hur shortsen sakta gled ner till ett gällivarehäng utan dess like!

Om jag fick ont i fötterna av att springa på en stenig landsväg? Näe, jag tänkte nog bara på att brösten svängde med hela sin tygnd ner mot naveln och att jag visade halva rumpan.. och att jag skulle hinna ner innan syrran åkte med bussen såklart!

Jorå, jag hann i tid. Sedan löpte jag tillbaks samma väg igen.

Frukostmuffins!! (lågt kolhydratvärde och glutenfria)

Igår bakade jag frukostmuffins. De har både lågt kolhydratvärde och är glutenfria.


Muffinsen är baserade på denna smet som jag skrivit om tidigare, men med några små ändringar.
  • Istället för riven ost använde jag tärnad fetaost och som brödkryddor använde jag timjan och rosmarin. Eftersom de är grekiskt inspirerade så passar det även bra att blanda i lite skurna bitar av kalamataoliver.
  • Lägg klickar av smeten i muffinsformar, ca 6-9 formar beroende på formarnas storlek.
  • Grädda i ca tio minuter på 175 grader i mitten av ugnen.
  • När de är färdiggräddade så kan du pensla på lite olivolja och sedan strö lite flingsalt ovanpå.
Om ni inte bryr er om att det ska vara glutenfritt eller med lågt kolhydratvärde så kan man likväl använda ett sconesrecept som grund till smeten.

Om ni har några frågor så är det bara att skriva in dem i kommentarfältet så ska jag försöka svara på dem i ett annat inlägg.

Kram!


RSS 2.0

Följ min blogg med Bloglovin