Ta i Trä
I natt fick jag i lillen 50 ml vätskeersättning och lite välling och nu idag har jag lyckats trycka i honom sammanlagt 150 ml välling. Han har inte kräkts sedan igår! Hoppas, hoppas, hoppas att han får behålla det han ätit idag.
Igår kräktes han verkligen upp allt! Jag skiter i de påståenden som säger att bebisar inte kräks upp allt de har ätit - Jag lovar att han kräktes allt han hade! han t.o.m. "tomkräktes" efteråt.
Jag funderar på att ta in honom till Barnmottagningen så att de kan kolla upp öron och svalg på honom. Han är fortfarande väldigt trött och han mat- och dryckvägrar fortfarande. Det jag fått honom att dricka har jag tvingat i honom under bittra strider av gråt, klös och sparkar.
Jag är lite rädd för att mattraumatisera honom för nu kvälgs han bara han ser pipmuggen eller nappflaskan :( Men det känns inte som att jag har något annat val!
Men det ser lite ljusare ut idag...
*tar i trä*
Igår kräktes han verkligen upp allt! Jag skiter i de påståenden som säger att bebisar inte kräks upp allt de har ätit - Jag lovar att han kräktes allt han hade! han t.o.m. "tomkräktes" efteråt.
Jag funderar på att ta in honom till Barnmottagningen så att de kan kolla upp öron och svalg på honom. Han är fortfarande väldigt trött och han mat- och dryckvägrar fortfarande. Det jag fått honom att dricka har jag tvingat i honom under bittra strider av gråt, klös och sparkar.
Jag är lite rädd för att mattraumatisera honom för nu kvälgs han bara han ser pipmuggen eller nappflaskan :( Men det känns inte som att jag har något annat val!
Men det ser lite ljusare ut idag...
*tar i trä*
Matvägran och Kräk-VM 2011
Nu luktar allt kräk här hemma! De senaste dagarna har lillen kräkts var och varannan gång som vi försöker mata honom. Det hela började när febern gick ner. Han började kräkas och matvägra. Jag, lillen, köket, inklusive en massa klädbyten står och osar spya.
Vi ringde bvc och sjukvårdsrådgivningen som båda sa att vi skulle fokusera på vätskan - kaloririka drycker som är milda för magen, vällning, vatten och vätskeersättning.
Ja, men han kräks ju av allt! nu i morse vägrade han även välling och vatten trots att han borde vara jättehungrig då han inte åt något riktigt kvällsmål. Då ringde vi barnmottagningen på sjukhuset. De tyckte inte att det lät akut på något vis och sa...
så det är väl bara att fortsätta truga i vätska, vilket kräver all hans vakna tid, och sedan låta honom sova däremellan.
Men efter det samtalet kom vi på det! Matvägran och kräkningarna började när han blev feberfri, då vi även slutade ge alvedon.. Men ifall han nu har ont i svalget och kanske är lite svullen i halsen så kanske han har svårt att svälja om han inte får något som stillar det onda.
Nu ska jag börja ge alvedon igen och se ifall han äter/dricker bättre på det. Kanske tar det ner inflamationen i halsen ifall det är det som är problemet) och då bör han ju inte kräkas lika mycket heller.
Håll tummarna att det funkar!
Vi ringde bvc och sjukvårdsrådgivningen som båda sa att vi skulle fokusera på vätskan - kaloririka drycker som är milda för magen, vällning, vatten och vätskeersättning.
Ja, men han kräks ju av allt! nu i morse vägrade han även välling och vatten trots att han borde vara jättehungrig då han inte åt något riktigt kvällsmål. Då ringde vi barnmottagningen på sjukhuset. De tyckte inte att det lät akut på något vis och sa...
-De kräks sällan upp all vätska även om det ser så ut. Så länge han kissar minst var 6e timme så är det ingen fara!
så det är väl bara att fortsätta truga i vätska, vilket kräver all hans vakna tid, och sedan låta honom sova däremellan.
Men efter det samtalet kom vi på det! Matvägran och kräkningarna började när han blev feberfri, då vi även slutade ge alvedon.. Men ifall han nu har ont i svalget och kanske är lite svullen i halsen så kanske han har svårt att svälja om han inte får något som stillar det onda.
Känns som att vi borde förstått det tidigare.
Nu ska jag börja ge alvedon igen och se ifall han äter/dricker bättre på det. Kanske tar det ner inflamationen i halsen ifall det är det som är problemet) och då bör han ju inte kräkas lika mycket heller.
Håll tummarna att det funkar!
som om inget hänt
Efter lite yogurt och vatten tog lillen sig en andra vila. Innan dess hade han både skrikit åt mig och klöst mig i ansiktet i frustration över att jag inte lyckades göra någonting rätt.
Han tyckte väl att jag ag hade varit en elak och dum mamma som torterade honom med vatten, blöjbyte, mellis och nässug! Men han somnade igen när jag sjöng ur Den Skimrande Barnkammarboken, mitt i mors lilla lathund-låten!
När han vaknade var han som ett litet solsken! mjaa.. ett ganska snorigt solsken, men ändock ett solsken. Feberfri och glad har han nu hunnit äta, tittat på TV, dragit katten i manen och kramat dockan Bertil
- som om inget hänt.
När han vaknade var han som ett litet solsken! mjaa.. ett ganska snorigt solsken, men ändock ett solsken. Feberfri och glad har han nu hunnit äta, tittat på TV, dragit katten i manen och kramat dockan Bertil
- som om inget hänt.
Vadå? jag sjuk?! näää lite snorig bara :)
Men han orkade inte hålla igång som vanligt ändå. Efter lite bus blev han trött igen, men det verkar då vara på bättringsvägen.
39,7
Huvvaligen.
Jag vet att småbarn kan ha ganska hög feber utan att det är akut på något sätt, men det känns inget vidare att plocka upp en liten kropp ur spjälsängen och upptäcka att barnets hud är brännhet.
När han är så varm så gråter han hela tiden - Gråter och gråter utan att möta våra blickar, bara skrynklar ihop ansiktet till ett rött litet russin och knyter nävarna i otröstlighet.
Igår kväll hade han 39,7 i feber och då kräktes han upp all vätska som vi hade trugat i honom den kvällen. Det var nog hen hel del slem som hade hamnat i magen också för jag kan inte förstå att han kunde kräkas sådana enorma ängder när han knappt ätit något under dagen.
Jo, det var något i Exorsiten-stil på den spyan, men det är inte magsjuka utan troligast är det allt slem från näsan som rinner ner i magen och att kräkas blir kroppens sätt att göra sig av med allt slem (som innhåller sjukdomsviruset och kroppen vill inte ha det kvar).
Nu i morse hade han 39.5 innan han fick alvedon. Efter två timmar på alvedon kunde han äta lite potatismos och lax som var utspätt med vatten, sedan slocknade han.
Apropå alvedon - Vi hade lite dåligt med barnalvedon och dessutom hade jag glömt att hämta ut mina egna mediciner, så det var bara att dra på sig joggingskorna och traska raskt iväg till ett apotek i morse innan karln behövde åka till jobbet. Ganska skönt att få komma ut själv, jag har nästan glömt hur det känns att promenera utan att styra en barnvagn framför.
Det lär inte bli några fler promenader idag, det törs jag inte när han är så hängig, så det blir väl att sysselsätta sig med lite sömnad istället.. ja, emellan allt ompysslande av den lille sjuklingen alltså.
På återseende aligatorer!
Jag vet att småbarn kan ha ganska hög feber utan att det är akut på något sätt, men det känns inget vidare att plocka upp en liten kropp ur spjälsängen och upptäcka att barnets hud är brännhet.
När han är så varm så gråter han hela tiden - Gråter och gråter utan att möta våra blickar, bara skrynklar ihop ansiktet till ett rött litet russin och knyter nävarna i otröstlighet.
Igår kväll hade han 39,7 i feber och då kräktes han upp all vätska som vi hade trugat i honom den kvällen. Det var nog hen hel del slem som hade hamnat i magen också för jag kan inte förstå att han kunde kräkas sådana enorma ängder när han knappt ätit något under dagen.
Jo, det var något i Exorsiten-stil på den spyan, men det är inte magsjuka utan troligast är det allt slem från näsan som rinner ner i magen och att kräkas blir kroppens sätt att göra sig av med allt slem (som innhåller sjukdomsviruset och kroppen vill inte ha det kvar).
Nu i morse hade han 39.5 innan han fick alvedon. Efter två timmar på alvedon kunde han äta lite potatismos och lax som var utspätt med vatten, sedan slocknade han.
Apropå alvedon - Vi hade lite dåligt med barnalvedon och dessutom hade jag glömt att hämta ut mina egna mediciner, så det var bara att dra på sig joggingskorna och traska raskt iväg till ett apotek i morse innan karln behövde åka till jobbet. Ganska skönt att få komma ut själv, jag har nästan glömt hur det känns att promenera utan att styra en barnvagn framför.
Det lär inte bli några fler promenader idag, det törs jag inte när han är så hängig, så det blir väl att sysselsätta sig med lite sömnad istället.. ja, emellan allt ompysslande av den lille sjuklingen alltså.
På återseende aligatorer!
Sjukling
Lillhjärtat är sjuk! Snor, gny, gnäll, grin, varm och ledsen.
Det enda han vill äta är babysmoothies så nu lever han på dessa eftersom distriktssköterskan sa att vi ska ge honom det han helst vill äta.
Just nu är allt som mamma och pappa gör bara fel, fel, fel! och det är klart, vi kan ju inte trolla honom frisk. Hoppas att febern går ner till imorgon.
Klippa klorna - en kamp på liv och död
Nej, det handlar inte om kattens klor.
Jag ar alltid tyckt att det har varit krångligt att klippa lillens naglar. När han var liten var jag rädd att klippa honom i skinnet... nu är jag rädd för att råka klippa av hela fingrar!
Att klippa barnnaglar är verkligen en kamp på liv och död. Hade han kunnat prata så kade han nog skrikit -LÅT BLI MINA KLOR KÄRRING!!
Jorå, det är jag övertygad om. Han vill spara ut dem så att han ska kunna klösa mig till oigenkännelighet!
Nu är de iaf klippta.
Jag ar alltid tyckt att det har varit krångligt att klippa lillens naglar. När han var liten var jag rädd att klippa honom i skinnet... nu är jag rädd för att råka klippa av hela fingrar!
Att klippa barnnaglar är verkligen en kamp på liv och död. Hade han kunnat prata så kade han nog skrikit -LÅT BLI MINA KLOR KÄRRING!!
Jorå, det är jag övertygad om. Han vill spara ut dem så att han ska kunna klösa mig till oigenkännelighet!
Nu är de iaf klippta.
Sluta amma? Jag?!
... näää det har jag väl aaaldrig sagt att jag skulle sluta amma :S
Nämen allvarligt. Det går bra vissa dagar (på dagtid) men på nätterna suger han sig fast som en igel. Vissa nätter är det bara två gånger men andra nätter är ha konstant fastklistrad vid bröstet. Jo, det är meningen att han ska sova i spjällsängen, men min "kliva-upp-och-vyssa-honom-moral" är allt för låg nattetid, så jag lägger oftast honom bredvid mig i sängen då han vaknar i gråt.
Det går väl sådär halvbra/halvdåligt att sluta amma d.v.s.
Men eftersom att jag så oerhört positiv *ta i trä* ska jag vända det till fördel!
Härom dagen började jag fundera över våren - Då kom jag att tänka på pollenallergi!!
Jag tänkte att det skulle ju vara bra ifall lillen fick antikroppar mot björkpollen och då borde jag ju rimligtvis amma honom lite i vår också. Bor man i Björkarnas Stad så kan det ju vara bra att inte vara överkänslig mot björk, eller hur?!
Sagt och gjort! Jag ammar nog fram till i sommar, åtminstone nattetid.
Nämen allvarligt. Det går bra vissa dagar (på dagtid) men på nätterna suger han sig fast som en igel. Vissa nätter är det bara två gånger men andra nätter är ha konstant fastklistrad vid bröstet. Jo, det är meningen att han ska sova i spjällsängen, men min "kliva-upp-och-vyssa-honom-moral" är allt för låg nattetid, så jag lägger oftast honom bredvid mig i sängen då han vaknar i gråt.
Det går väl sådär halvbra/halvdåligt att sluta amma d.v.s.
Mammas lilla vampyr :)
Men eftersom att jag så oerhört positiv *ta i trä* ska jag vända det till fördel!
Härom dagen började jag fundera över våren - Då kom jag att tänka på pollenallergi!!
Jag tänkte att det skulle ju vara bra ifall lillen fick antikroppar mot björkpollen och då borde jag ju rimligtvis amma honom lite i vår också. Bor man i Björkarnas Stad så kan det ju vara bra att inte vara överkänslig mot björk, eller hur?!
Sagt och gjort! Jag ammar nog fram till i sommar, åtminstone nattetid.
Gråt inte över spilld gröt
I morse (eller klockan elva rättare sagt) när lillen skulle få frukost nr två slant mina händer och det blev fadäs av allt. Jag hade rört ihop en kopp med gröt åt lillen och jag upptäckte att den blev alldeles för kall då jag hade blandat i päronpure. Jag skulle bara värma den några sekunder i micron för att han skulle slippa äta kall gröt - då hände det.
Gröten flög. Den flög och skvätte ut över blomkrukan, elementet, väggen, sidbordet och allt som står på det, och naturligtvis över mig också. Jag förstår inte hur en kopp gröt kan bli så mycket mer när man spiller det - kändes som flera liter!
Kvar blev två matskedar gröt i botten på koppen och där stod jag med en gnällande hungerunge och gröt över hela köket (kändes det som). Som tur var hade inte min sambo åkt till jobbet ännu och han räddade världen från det vulkanutbrott i vilket jag var på väg att upplösas.
Eftersom grabben var ganska hungrig så fick det bli en snabb lösning: Spagetti- och köttfärssåspure ner i den resterande gröten... namnamnam :P
Jorå, lillen tyckte om det! Men nog låter det märkligt med gröt och päron, blandat med spagetti och köttfärssås?! Gordon Ramsey hade väl slitit sitt hår.
Natten har för övrigt varit jobbig då lillen har vaknat var och varannan timme i mardrömmar. Jag överdriver inte när jag säger att det är fem till sex uppvaknanden mellan tolv till sju. Men det känns som att man börjar att vänja sig. Nu och då har han faktiskt "bra" nätter då han kan sova fyra timmar på raken, då lyckas jag ladda batterierna.
Ni som undrar om vi har testat att ge honom mer välling innan läggdags:
Ni som undrar över att han kanske har ont i magen eller är överkänslig mot något vi ger honom:
Min gissning är att han är mammasjuk. Han sover som bäst då han får ligga bredvid mig och snutta på tomma bröst. Jag som skulle sluta att amma... bara att glömma den drömmen ifall jag inte vill spendera nätterna bärandes på en tiokilos unge istället! Nappen fungerar inte eftersom han spottar ut den när han upptäcker att det inte är ett bröst.
Näe men nu är jag sådär klagande igen! Huvva, skärpning på mig!!
Jag har massor av planer för idag. Kanske gör jag hälften.. eller bara en av sakerna. Vi får se hur det blir.
Gröten flög. Den flög och skvätte ut över blomkrukan, elementet, väggen, sidbordet och allt som står på det, och naturligtvis över mig också. Jag förstår inte hur en kopp gröt kan bli så mycket mer när man spiller det - kändes som flera liter!
Kvar blev två matskedar gröt i botten på koppen och där stod jag med en gnällande hungerunge och gröt över hela köket (kändes det som). Som tur var hade inte min sambo åkt till jobbet ännu och han räddade världen från det vulkanutbrott i vilket jag var på väg att upplösas.
Eftersom grabben var ganska hungrig så fick det bli en snabb lösning: Spagetti- och köttfärssåspure ner i den resterande gröten... namnamnam :P
Jorå, lillen tyckte om det! Men nog låter det märkligt med gröt och päron, blandat med spagetti och köttfärssås?! Gordon Ramsey hade väl slitit sitt hår.
Natten har för övrigt varit jobbig då lillen har vaknat var och varannan timme i mardrömmar. Jag överdriver inte när jag säger att det är fem till sex uppvaknanden mellan tolv till sju. Men det känns som att man börjar att vänja sig. Nu och då har han faktiskt "bra" nätter då han kan sova fyra timmar på raken, då lyckas jag ladda batterierna.
Ni som undrar om vi har testat att ge honom mer välling innan läggdags:
Ja, han får äta tills han inte vill ha mer. Nattvälling på havre ca 300 ml (äter sällan upp mer än 250).
Ni som undrar över att han kanske har ont i magen eller är överkänslig mot något vi ger honom:
I sådana fall är han bara överkänslig och/eller har ont i magen under natten. Vi har inga som helst problem när han är vaken. Kanske överkänslig mot att sova?! :D
Min gissning är att han är mammasjuk. Han sover som bäst då han får ligga bredvid mig och snutta på tomma bröst. Jag som skulle sluta att amma... bara att glömma den drömmen ifall jag inte vill spendera nätterna bärandes på en tiokilos unge istället! Nappen fungerar inte eftersom han spottar ut den när han upptäcker att det inte är ett bröst.
Näe men nu är jag sådär klagande igen! Huvva, skärpning på mig!!
Jag har massor av planer för idag. Kanske gör jag hälften.. eller bara en av sakerna. Vi får se hur det blir.
Min lille klåfingerunge
Idag sprang jag efter lillen när han vandrade omkring i sin gåstol. Han har naturligtvis sträckt sig efter saker tidigare, men nu har han förstått att han kan sträcka ännu lite längre. Nu får han tag på sådant jag inte trodde att han skulle nå. Det kom så plötsligt! som om hans armar har blivit längre över en natt.
Det var som att han hade lyckats sträcka sig extra långt efter något han ville ha och sedan blev han helt omöjlig - det var blomman (en stor blomma som stod på golvet), mina skisser, telefonladdaren och LP-skivorna som höll på att åka i golvet. Jag sprang efter och flyttade sakerna allt eftersom har plöjde fram.
1.
2.
Näe, jag är inte vidare förvånad. Förr eller senare händer det ju, men jag var inte berädd på att det skulle inträffa så oväntat och plötsligt på någon sekund. Tur att jag har satt upp så många hyllor på senaste tiden :D
1.
2.
3.
4.
4.
Näe, jag är inte vidare förvånad. Förr eller senare händer det ju, men jag var inte berädd på att det skulle inträffa så oväntat och plötsligt på någon sekund. Tur att jag har satt upp så många hyllor på senaste tiden :D
Sittsovaren
De senaste två nätterna har lillgrabben varit lite märklig. Det är inte det att han inte har varit trött - han har varit jättetrött! Han har blivit jättearg då jag har försökt att lägga honom och det verkar som att han antingen vill leka sig till sömns eller sitta i mitt knä, luta huvudet mot mitt bröst och titta på bildskärmseffekterna på mediaspelaren (de där psykadeliska neon-animeringarna) tills han somnar.
Det andra fungerande alternativet har varit att han får sitta upp i vagnen (jo, han envisas med att vilja sitta) och titta på medan jag diskar. När jag stänger av vattnet vaknar han.
Jag borde väl kunnat räkna ut att han skulle bli såhär förr eller senare.. det är ju så att hans föräldrar råkar besitta en viss "känslighet" gällande dygnsrytmer. Sömnsvårigheter och nattilga uppvaknanden - Jag vill inte måla fan på väggen, men han verkar det arvet i sig.
Det här vill han titta på innan han somnar (bildkälla)
När han sedan somnat så vaknar han direkt då jag lägger ner honom i spjälsängen. Så går det runt, runt, runt- upp och bära och sjunga igen. Helst skulle han nog vilja att jag halvsatt upp hela nätterna med honom lutad mot mig, lyssnandes på någon valsång kanske.
Det andra fungerande alternativet har varit att han får sitta upp i vagnen (jo, han envisas med att vilja sitta) och titta på medan jag diskar. När jag stänger av vattnet vaknar han.
Sittsovaren sover äntligen i köket klockan halv tre på natten.
Då kan man tänka sig att han tar sig en sovmorgon istället, men nej. Han har vaknat när hans pappas väckarklocka ringer, då vill han upp och leka och fort ska det gå!
Jag borde väl kunnat räkna ut att han skulle bli såhär förr eller senare.. det är ju så att hans föräldrar råkar besitta en viss "känslighet" gällande dygnsrytmer. Sömnsvårigheter och nattilga uppvaknanden - Jag vill inte måla fan på väggen, men han verkar det arvet i sig.
Lite grinig?
Sicket äventyr alltså!
Idag skulle jag alltså ta med lillen i vagnen ner till ICA och handla mat. Jag glömde såklart min mössa (som jag var säker på att jag hade i väskan) och det spände kallt kring pannan och öronen var alldeles illröda. Lillgrabben sov hela vägen ner och vaknade inne på affären, då var han på strålande humör. När vi sedan skulle upp igen så packade jag ner honom och började traska uppöver och hemåt så började han tappa tålamodet.
Det tog säkert bara tre minuter innan han började att grina, sedan grät han vad jag än gjorde. Jag kände efter ifall han var för kall eller för varm, det var han inte! Jag tog upp honom, jag ändrade hans liggställning, jag sjöng alla hans favoritlåtar, gav honom nappen... Inget fungerade! Han blev bara argare och argare på mig. Jag fattade ingenting, såhär gjorde han bara då han var riktigt liten! Jag började att frysa rejält om öronen och köldspänningarna kring skallen gav mig huvudvärk - Förbaskat att jag skulle glömma mössan!
Jaha, så gick jag där med matkassar fulla barnvagnskorgen, en gallskrikande unge, rödfrusna öron, och vad händer då?! Jo, båda skosnörena går upp, samtidigt. Allt jag kunde tänka var:
Jag var någonstans mellan att skratta åt mig själv och att gräva ner mig i bitterhet - jag kunde inte riktigt välja vilket av dem det skulle bli. Istället försökte jag ignorera lillens gråt, ju snabbare vi fick komma hem desto bättre.
När vi slutligen öppnade dörren till trappuppgången därhemma så slutade lillen att skrika. Jag fällde ned sufletten och undrade ifall han hade svimmat av ilska, men då möttes jag av ett stort leende. En gladskit?! Han måste skämta med mig!
Väl inne var han sig själv igen.. lite trött kanske, men ändå på gott humör. Vi käkade och sedan sov vi tillsammans i två timmar. Efter vilan fick han vara lite i gåstolen. På trissor! han går ju framåt!! Han som bara kunnat backa tidigare.
Så slutade även den berättelsen lyckligt, trots alla sura miner.
Dom för somliga bekant så har ingen i denna familj vare sig bil eller körkort, men det brukar gå bra ändå - Vi vet ju som inget annat än att ta bussar och gå överallt (och vi bor ju nästan inne i stan *host host*).
Idag skulle jag alltså ta med lillen i vagnen ner till ICA och handla mat. Jag glömde såklart min mössa (som jag var säker på att jag hade i väskan) och det spände kallt kring pannan och öronen var alldeles illröda. Lillgrabben sov hela vägen ner och vaknade inne på affären, då var han på strålande humör. När vi sedan skulle upp igen så packade jag ner honom och började traska uppöver och hemåt så började han tappa tålamodet.
Det tog säkert bara tre minuter innan han började att grina, sedan grät han vad jag än gjorde. Jag kände efter ifall han var för kall eller för varm, det var han inte! Jag tog upp honom, jag ändrade hans liggställning, jag sjöng alla hans favoritlåtar, gav honom nappen... Inget fungerade! Han blev bara argare och argare på mig. Jag fattade ingenting, såhär gjorde han bara då han var riktigt liten! Jag började att frysa rejält om öronen och köldspänningarna kring skallen gav mig huvudvärk - Förbaskat att jag skulle glömma mössan!
Jaha, så gick jag där med matkassar fulla barnvagnskorgen, en gallskrikande unge, rödfrusna öron, och vad händer då?! Jo, båda skosnörena går upp, samtidigt. Allt jag kunde tänka var:
"Jamen det är väl såhär det ska vara.. det där med att vara mamma - fantastiskt, häftigt, underbart men förbaskat ogramoröst, grinigt och iskallt om öronen!".
Jag var någonstans mellan att skratta åt mig själv och att gräva ner mig i bitterhet - jag kunde inte riktigt välja vilket av dem det skulle bli. Istället försökte jag ignorera lillens gråt, ju snabbare vi fick komma hem desto bättre.
När vi slutligen öppnade dörren till trappuppgången därhemma så slutade lillen att skrika. Jag fällde ned sufletten och undrade ifall han hade svimmat av ilska, men då möttes jag av ett stort leende. En gladskit?! Han måste skämta med mig!
Väl inne var han sig själv igen.. lite trött kanske, men ändå på gott humör. Vi käkade och sedan sov vi tillsammans i två timmar. Efter vilan fick han vara lite i gåstolen. På trissor! han går ju framåt!! Han som bara kunnat backa tidigare.
Så slutade även den berättelsen lyckligt, trots alla sura miner.
Slutar att amma och lägger ner mejeriet
Jag är en sån grymt envis människa. Amningen fungerade aldrig riktigt som jag hade hoppats och de två månader som jag lyckades helamma så gick lillen inte upp i vikt som han skulle. Så mestadels har jag väl halvammat och nu när lillgrabben börjat med barnmat så blir det mest när han är trött eller mammasjuk. Ändå känns det melankoliskt för mig när jag nu bestämmer mig för att sluta med amningen.
Men som sagt; Nu är det nedtrappning som gäller, vilket inte är det lättaste eftersom amningen är det enda som kan få honom att sova lugnt. Jag tänker att om jag börjar avvänja honom nu så kan han eventuellt sluta helt om två-tre månader. Vi får väl se hur det går.
Macierzynstwo (moderskap) av Stanisław Wyspiański, 1905.
Bildkälla: Wikimedia Commons.
Tyvärr fungerar det inte längre med min migrän. Jag har försökt men det går inte ihop - Antingen tar jag min medicin och då får jag inte amma honom på 12-24 timmar, eller så låter jag bli att ta medicinen men då kan jag ju inte sköta mitt barn (och knappt amma då heller). Jag får i värsta fall migrän tre gånger i veckan, det blir ganska krångligt i längden. Annars hade jag antagligen varit en av dem som mer än gärna skulle fortsatt med amning tills lillen var över två år.
Men som sagt; Nu är det nedtrappning som gäller, vilket inte är det lättaste eftersom amningen är det enda som kan få honom att sova lugnt. Jag tänker att om jag börjar avvänja honom nu så kan han eventuellt sluta helt om två-tre månader. Vi får väl se hur det går.
Ingen sömn på två dagar försmäktar vi i detta hem!
Det här måste varit den absolut sömnlösaste natten på länge. Lillen har gråtit, gråtit, gråtit och gråtit hela natten - sovandes, som vanligt. Istället för det sedvanliga varannan-timme- halva-natten-gråt så har han nu gråtit en gång i halvtimmen... hela natten! Det har bara varit att ha honom i sängen bredvid mig och flytta honom från bröst till bröst för att hålla honom lugn. Jag är helt knäckt! men lillen verkar inte ha påverkats något alls av sin oroliga sömn, han är lika glad som han brukar vara under dagtid.
Jag tror att han är precis lika aktiv som alla andra barn i hans ålder, även om man gärna vill tro att ens barn är något lite extra utvecklingsmässigt. Men på senaste tiden har det nog varit mycket. Det som jag tror kan ha påverkat att han sover sämre:
Eller också är han bara ett barn som bearbetar mer när han sover än när han är vaken helt enkelt.
Jag känner mig oerhört tärd. Samtidigt är jag tacksam över att han är en snäll kille (för det mesta) dagtid, det underlättar ju en hel del.
När jag tidigare i veckan var på BVC sade vår distriktssköterska att vi skulle kunna vänta oss mycket mardrömmar när han närmar sig 8 månader... det kändes som ett skämt! Hon kan väl inte mena att han kommer att drömma mer än det han gör nu?! Jag sa till henne att han minsann har drömt mardrömmar halva nätterna sedan han var fyra månader och att jag har svårt att tro att det kan bli så mycket mer -Jahaaa... sa hon (kändes sam att hon trodde att jag överdrev) ... det är klart... han är väl en ganska aktiv pojke så det händer väl mycket i hjärnan redan nu.
Jag tror att han är precis lika aktiv som alla andra barn i hans ålder, även om man gärna vill tro att ens barn är något lite extra utvecklingsmässigt. Men på senaste tiden har det nog varit mycket. Det som jag tror kan ha påverkat att han sover sämre:
- Han snackar hela dagarna, det kommer nya ljud hela tiden.
- Han har nyss varit sjuk.
- Jens har börjat jobba och nu är lillen ensam med mig hela dagarna (jo jag vet.. himla traumatiserande!).
- Han har börjat gå i gåstol och förflyttar sig även när han ligger på golvet.
- Det verkar varit jobbigt i munnen/tänderna de senaste två dagarna.
Eller också är han bara ett barn som bearbetar mer när han sover än när han är vaken helt enkelt.
Jag känner mig oerhört tärd. Samtidigt är jag tacksam över att han är en snäll kille (för det mesta) dagtid, det underlättar ju en hel del.
Hur gjorde han det där?
Idag lade jag lillen på golvet för ett litet tag, inte särskilt länge alls, och han lekte med sina leksaker åsnan "åsniss", tummen ock sköldpaddan "sköldis". När jag sedan tittade dit så låg han inte på filten längre...
... han låg under bordet och åsnan hade han tagit med sig! Huvudet låg tidigare där uppe vid den rosa leksaken ligger.
Så här tror jag att det gick till. Jag vet sedan förut att han kan hasa sig ned när han ligger på rygg, sedan tror jag att han har rullat under bordet.
lillhjärtat - 6 månader gammal
Lillhjärtat fyllde ett halvår igår. Tänk att han har blivit sån stor! Dagen till ära så fick han mätas och vägas på BVC och han var strax över medel på vikt och strax under medel på längd... lite fyrkantig alltså, men det tyckte de bara var bra! Han kommer att behöva den där lilla extra vikten nu när han kommer att skjuta lite mer i längden.
I Fredags var vi på akuten med honom för att han hade lite tungt och rossligt med andningen - Där fick vi lära oss att en varierad rytm på andningen var ett gott tecken (icke bakteriellt) medan en jämn men tung och snabb andning , som inte varierar i rytm, kan vara allvarligare. I vilket fall som helst bör småbarn få hjälp med att lösa upp slemmet även om det inte är bakteriellt annars kan det utvecklas till det. Hemma kan man spola varmt vatten inne i badrummet så att det blir ånga därinne. Sedan tar man in barnet i badrummet i några minuter och då får barnet lite lättare att andas och slemmet löses upp av ångan. Annars kan de få andas förångad koksalltösning på vårdcentral (eller barnmottagning?).
På akuten sa de att han var lite tung för sin ålder, men det tyckte inte de på BVC att han var. De visade mig diagrammet och sa att vikten kommer att komma väl till pass såsmåningom. De tyckte även att han verkade vara uppmärksam, snäll, nöjd och stark! De tycket att han var tidig med att ta pincettgrepp (plocka med mellan två fingrar), men han har alltid varit tidig rent finmotoriskt, desto mindre intresserad är hanav de större rörelserna (vända sig, kräla, hoppa osv) Inte för att han är sen med det.. bara inte vidare intresserad. Jag antar att de tar ut varandra.
I Fredags var vi på akuten med honom för att han hade lite tungt och rossligt med andningen - Där fick vi lära oss att en varierad rytm på andningen var ett gott tecken (icke bakteriellt) medan en jämn men tung och snabb andning , som inte varierar i rytm, kan vara allvarligare. I vilket fall som helst bör småbarn få hjälp med att lösa upp slemmet även om det inte är bakteriellt annars kan det utvecklas till det. Hemma kan man spola varmt vatten inne i badrummet så att det blir ånga därinne. Sedan tar man in barnet i badrummet i några minuter och då får barnet lite lättare att andas och slemmet löses upp av ångan. Annars kan de få andas förångad koksalltösning på vårdcentral (eller barnmottagning?).
På akuten sa de att han var lite tung för sin ålder, men det tyckte inte de på BVC att han var. De visade mig diagrammet och sa att vikten kommer att komma väl till pass såsmåningom. De tyckte även att han verkade vara uppmärksam, snäll, nöjd och stark! De tycket att han var tidig med att ta pincettgrepp (plocka med mellan två fingrar), men han har alltid varit tidig rent finmotoriskt, desto mindre intresserad är hanav de större rörelserna (vända sig, kräla, hoppa osv) Inte för att han är sen med det.. bara inte vidare intresserad. Jag antar att de tar ut varandra.
Älskade lillegubben äter mammas hemlagade ärt- och morotspure.
Personligen hade jag en kämpig och lite grinig dag igår. Inte alls roligt att allt går tvärsimot och sedan värk efter det! Men idag blir det nya tag då jag och Sara Lovisa ska gå på vernissage och vara kulturella.
sov unge! sov!!
Som jag kanske har nämnt så sover vår lille son ganska dåligt om nätterna. Det började med att han skulle äta (ammas) hela natten, då började vi med att ge honom gröt det sista målet mat på kvällen. Sedan började han drömma mardrömmar och nu har han gråtit varje natt i några veckor. Och inte nog med allt detta - han har fått en märkligt dygnsrytm då han är vaken stora delar av dagen, sover hela kvällarna och vaknar klockan tolv-ett på natten och är klarvaken till klockan fyra.
Det blir ju så att man desperat testar alla råd man får:
Men så härom dagen sa min mor att vi kanske skulle ge honom gröt lite tidigare innan han somnar, inte precis innan läggdags eftersom magen behöver arbeta klart innan han ska sova. Ja, så vi testade att göra på det sättet och.. hoppsan! han sov visst jättebra!! Jag fick ju amma honom under natten som vanligt men han var då inte vaken och inte så mycket sömngråt heller.
Nu har vi bara testat detta en gång, det återstår att se om det fungerar i längden. Jag lämnar vidare rapporter om hur det fungerar framöver.
Det blir ju så att man desperat testar alla råd man får:
- Släckta lampor och inget prat med honom då han vaknar - fungerar ej.
- Låt honom ligga själv tills hans somnar - fungerar verkligen inte!!
- Ljudet från dammsugare, rinnande vattenkran, hårfön o.s.v. - fungerar ibland, för en stund.
- Magmassage - fungerar ibland, men vissa gånger blir han bara arg.
- Mer mat - då blir han pigg och vägrar sova.
- Bära på honom - öhhh.. vår sömn då?!
- Sjunga för honom - jorå, det fungerar ibland men vi kan inte sjunga hela natten.
- Hålla honom vaken på kvällarna/inte lika långa vilostunder - då får vi en arg-vaken-kille istället för en glad-vaken-kille. Fungerar alltså inte.
Men så härom dagen sa min mor att vi kanske skulle ge honom gröt lite tidigare innan han somnar, inte precis innan läggdags eftersom magen behöver arbeta klart innan han ska sova. Ja, så vi testade att göra på det sättet och.. hoppsan! han sov visst jättebra!! Jag fick ju amma honom under natten som vanligt men han var då inte vaken och inte så mycket sömngråt heller.
Nu har vi bara testat detta en gång, det återstår att se om det fungerar i längden. Jag lämnar vidare rapporter om hur det fungerar framöver.
tillväxtperiod 2
När den första tillväxtperioden just hade lagt sig så kom nästa. Första perioden som kom när lillen var ca4 veckor gammal tog hela 1½-2 veckor innan den var över. Jag hade läst om att det brukar lugna sig efter ca fyra dagar då mjölkproduktionen hinner ikapp barnets ökade behov, men eftersom att jag redan hade dåligt med mjölk så tog det säkert längre tid. En variant hade varit att öka ersättningen, men i min envishet (och smått överdrivna stolthet) vägrade jag att öka ersättningen och satt med honom vid bröstet timme ut och timme in. Grannarna måste undra vad det är för en galen kvinna som bor här - springer runt utan något på överkroppen hela dagarna! När jag orkade faktiskt inte ta på mig något under den tiden, så intensivt var det.
En ordentlig portion med ersättning på kvällen behövdes dock för att han (och jag) skulle få sova ordentligt, men i övrigt fick han bara mjölkersättningen om han inte var nöjd efter att jag ammat honom minst 40 minuter. Ifall han verkade nöjd så struntade jag i att ge honom extra men det hände nästan bara på morgnarna.
I alla fall kom han in i nästa tillväxtperiod bara efter ca 1½ vecka senare, men denna gång kändes det inte riktigt lika illa - han har trots allt haft små ljusglimtar av gott humör även om han har varit orolig och ledsen mestadels. Nu har han varit gnällig, skrikig och hungrig i ungefär fem dagar. Det senaste dygnet har han sovit vääldigt mycket mer än vad han gjort de senaste dagarna och förra gången var detta vad som kännetecknade att han var på väg ur den jobbiga perioden. Det är så skönt att det börjar lugna ner sig igen.
Nog är det jobbig men det är så himla fascinerande när tillväxtperioden är över, då han "vaknar till" som att han varit i en dimma av hunger tidigare och så plötsligt kan han nya saker! Vi vet ännu inte vad som kommer men här har jag listat vad som kom fram av förra tillväxt-/utvecklingsperioden:
* Log gjorde han innan, men här började han rent ut sagt skratta åt oss!
En ordentlig portion med ersättning på kvällen behövdes dock för att han (och jag) skulle få sova ordentligt, men i övrigt fick han bara mjölkersättningen om han inte var nöjd efter att jag ammat honom minst 40 minuter. Ifall han verkade nöjd så struntade jag i att ge honom extra men det hände nästan bara på morgnarna.
Lillen får modersmjölkersättning i flaska. Bilden är från när han var ca 3 veckor gammal.
I alla fall kom han in i nästa tillväxtperiod bara efter ca 1½ vecka senare, men denna gång kändes det inte riktigt lika illa - han har trots allt haft små ljusglimtar av gott humör även om han har varit orolig och ledsen mestadels. Nu har han varit gnällig, skrikig och hungrig i ungefär fem dagar. Det senaste dygnet har han sovit vääldigt mycket mer än vad han gjort de senaste dagarna och förra gången var detta vad som kännetecknade att han var på väg ur den jobbiga perioden. Det är så skönt att det börjar lugna ner sig igen.
Nog är det jobbig men det är så himla fascinerande när tillväxtperioden är över, då han "vaknar till" som att han varit i en dimma av hunger tidigare och så plötsligt kan han nya saker! Vi vet ännu inte vad som kommer men här har jag listat vad som kom fram av förra tillväxt-/utvecklingsperioden:
* Log gjorde han innan, men här började han rent ut sagt skratta åt oss!
* Han började göra svarsjud när vi prata med honom.
* Börjar med härmningar t.ex. räcka ut tungan om man räcker ut tungan åt honom innan.
* Förut skrek han då han var hungrig, blöt, hade ont eller var trött, men plötsligt börjar han att "ropa" efter sällskap då han har tråkigt.
* Började titta på TVn och ge svarsljud på barnprogrammens röster.
* Reagerar på spegelbilden. Utforskar oss och sig själv i spegeln och ler åt sin egen spegling.
Otto skrattar åt sin pappa. Här är Otto ca 7 veckor gammal.
... så det är med spänning vi väntar in vad som kommer denna gång.
tillväxtperiod
Lillpojken har blivit 4veckor gammal och vi misstänker att en tillväxtperiod är på intågande. Plötsligt vill han äta och snutta bröst hela dagarna. Då han inte käkar eller snuttar så måste ja bära på honom hela tiden - Jens duger i några minuter men sedan vill han att jag ska ta honom igen. Han sover mycket kortare perioder under dagarna än vad han brukar.
Detta har inneburit maratonamning utan dess like (och bröstvårtor som svider). Eftersom jag har haft lite torrt på bröstmjölksfronten så har vi även matat med modersmjölkersättning och nu har han snuttat bröst all ledig tid mellan målen med ersättning.
Ta-i-trä men jag tror att tuttarna har börjat producera lite mer mjölk i och med det att lillen har "hängt" i dem de senaste två-tre dagarna - det verkar som att han inte orkar äta lika mycket av ersättningen längre. Det hade varit så grymt skönt att slippa flaskor, uppvärmning/tillagning, istället bara kunna kasta fram pattarna när han blir hungrig.
Vi får väl se. Förhoppningsvis lyckas jag då gå från att amma 50% till att åtminstone amma 70%
Detta har inneburit maratonamning utan dess like (och bröstvårtor som svider). Eftersom jag har haft lite torrt på bröstmjölksfronten så har vi även matat med modersmjölkersättning och nu har han snuttat bröst all ledig tid mellan målen med ersättning.
Ta-i-trä men jag tror att tuttarna har börjat producera lite mer mjölk i och med det att lillen har "hängt" i dem de senaste två-tre dagarna - det verkar som att han inte orkar äta lika mycket av ersättningen längre. Det hade varit så grymt skönt att slippa flaskor, uppvärmning/tillagning, istället bara kunna kasta fram pattarna när han blir hungrig.
Vi får väl se. Förhoppningsvis lyckas jag då gå från att amma 50% till att åtminstone amma 70%
Ja det går då ingen nöd på honom längre för han har då fått en präktig dubbelhaka :D))
Dubbelhakan! (klicka för större bild)
