Lillgubben är stora pojken
Imorgon bär det iväg till inskolningen på förskolan. Mammas hjärtegull, så stor liten kille han har blivit på så kort tid! Jag är övertygad om att han kommer att stormtrivas på förskolan, men ack vad jag kommer at sakna honom när jag sitter där på urtrista universitetet och bläddrar i böcker för fulla muggar.
Hur ska mamman klara sig utan sin plutt?! Helst av allt skulle jag nog vilja gå i förskolan tillsammans med honom bara för att slippa längta så.
Vilken tur att jag får välja mig under inskolningstiden! :)
Vad mysigt det är när de ligger så i ens famn! :) Spännande med inskolning, här börjar vi snart med det också.
Men så bra att han verkar trivas! :) Min lillkille verkar likdan. Vi var o besökte dagiset förra veckan en dag. Och det var knappt att han la märke till mig. När vi skulle gå grät han. Så jag tror att vår inskolning inte blir alltför jobbig och dramatisk som jag tidigare föreställt mig.
Hur lång är er inskolning?
Guses amalia vad han har blivit stor! Åh jag kommer ihåg hur det var när jag inskolade mina barn. Vemodigt och skönt på samma gång, men mest vemodigt. Det gick över efter ett tag när jag såg hur roligt de tyckte förskolan var.
Jag är riktigt nervös över hur fort tiden med Otto har gått. Det innebär ju att det kommer att gå i ett naffs innan det är Alfons tur!
Hoppas det går bra för er fina ni:)
Jag ljuger inte det minsta ska frönken Ämting veta!
Ett kort klipp på lokala tv4nyheterna. Gårdagens kvällsavsnitt, det sista som visas.
Man ser min stora kroppshydda med dåligt sittande kläder! Blää vad dåligt jag mådde efter det!
Nej alltså det är fan förjävligt när folk påpekar hur man ser ut när man anstränger sig fysiskt. Man kan bli så hämmad!
vilket FANTASTISKT fint kort på er två!!! =) det kommer gå jättebra för sötplutten! =)
