Skoljoggen

Hugaligen vad jag inte gillade skoljoggen när jag gick i skolan. Det var nog självaste idrottsidén som jag vantrivdes med i överlag: Är man en person med överjävligt taskigt bollsinne, en person med motorik som inte riktigt har kontakt med hjärnan och ett flås som ger nära-döden-upplevelser efter 200 meter, då kan man inget annat än att vantrivas i idrottssammanhang.

På skoljoggen fick man gå i sin egen takt ifall man ville, men jag kände ett oerhört mindervärdighetskomplex välla upp inom mig när alla hurtiga skolkamrater raskt traskade, eller sprang, förbi mig.

Skolan som jag praktiserar på har skoljoggen idag. Jag behöver inte vara med eftersom jag kan förlägga mitt egna arbete på den tiden, men jag tror banne mig att jag ska göra upp med mina gamla skoljoggen-demoner!

Om jag överlever rapporterar jag kanske på lördag om hur det gick!

Kommentarer
Postat av: LePoop

Skoljoggen känner jag inte igen men jag har mycket negativa erfarenheter från skolans idrott. Usch, vilket påfund. Hoppas det är bättre idag.

2011-10-07 @ 19:54:02
URL: http://lepoop.wordpress.com
Postat av: saralovisa

Fyfan för skiljogg!



Ja det hade vart något. Men Jag måste förska natta alfons vid 8-9,

Hur gör man då? För du har Otto förstår jag :)

2011-10-08 @ 18:52:54

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0

Följ min blogg med Bloglovin