tiden som går och går och kommer aldrig tillbaka...
Förra året vi den här tiden:
Konsum "sattsade" på ekologiskt kött. Jag minns att jag blev glad över att de slog ett slag för den ekologiska livsmedelsmarknaden, men samtidigt rynkade jag min näsa åt det sublima stavfelet.
Jag var stressad och tyckte att kursen som jag gick var förvirrande. Som vanligt använde jag min hud till alla kom-ihåg-listor som jag skrev.
Jens hade fortfarande kvar sina dreadlocks.
Jag kunde konstatera att jag hade tappat 18kg under ett år tack vare att jag slutade med den där helvetesmedicinen Remeron. Samtidigt kände jag mig verkligen jättetrött och trodde att jag började bli allvarligt sjuk (någon vecka senare då mensen uteblev utan att få positivt på testet så trodde jag att jag fått livmodercancer för jag kände mig verkligen inte vidare frisk).
Vi unnade oss att gå på 3D-bio. Jag tror att vi såg "up" som handlade om en gubbe som satte fast ballonger i sitt hus och flög iväg.
Men i övrigt var det skola, skola, skola som tiden ägnades åt...
strukturera och uppdatera
Just nu tar mammarollen upp all min tid så bloggandet har fått ligga i lä för ett tag. Men jag har tagit mig i kragen och skapat flera kategorier för inläggen. Nu ligger mina graviditetsanteckningar i kategorin "gravidtid" och vidare kommer fler uppdelningar av inläggen - se i listan till höger.
Nya kategorier (prel. planerade):
Amning Leva med småbarn
Nya kategorier (prel. planerade):
Amning Leva med småbarn
Familjen
samt de tidigare.. Allmänt och Poesi
Humöret har varit ganska instabilt och jag är trött.. skittrött. Jag är faktiskt lite förbannad på allmänläkaren som skar av min medicinering (i onödan!!) vilket har gjort mig ännu grinigare och ännu mer trött! Jag har ju inte gått utan medicinerna på flera år så det blir spännande (och skrämmande) att se hur det går. Hoppas bara att jag har vett nog att fatta om jag behöver börja med dem igen.
Sedan har jag fått ont i mina leder. Vissa dagar har jag så ont i mina knän att det är svårt att ställa mig upp från sittande ställning och det kommer en obehaglig brännande känsla omkring knäskålarna. Jag har hört att det är vanligt att man får en sorts "amningsreumatism" som är övergående när kroppen har vant sig med alla hormoner. Annars kan det ju vara en efterreaktion från all extravikt som jag burit på den senaste tiden, men i vilket fall som helst är det nog inget som stannar kvar under någon längre tid.
Huvva vad jag klagar! Ursäkta för det... Jag är ju glad också såklart!
Det viktigaste just nu är att lilla solstrålen min mår bra!
Gravidtid
Skapande
samt de tidigare.. Allmänt och Poesi
Lille Otto blir en månad gammal om två dagar och jag tycker att tiden har gått alldeles för fort. Förr fick jag så dåligt samvete om jag inom en månad inte hann hälsa på och gratta mina vänner som just fått barn ... men nu känner jag att det verkligen behövs en månad då man får vara ifred från folk och bara vara med sin lilla familj. Det är så många rutiner som man måste ändra, lägga till eller förkasta genom att testa sig fram - det tar all tid och energi jag har.
Gullpojken - här tre veckor gammal
Humöret har varit ganska instabilt och jag är trött.. skittrött. Jag är faktiskt lite förbannad på allmänläkaren som skar av min medicinering (i onödan!!) vilket har gjort mig ännu grinigare och ännu mer trött! Jag har ju inte gått utan medicinerna på flera år så det blir spännande (och skrämmande) att se hur det går. Hoppas bara att jag har vett nog att fatta om jag behöver börja med dem igen.
Sedan har jag fått ont i mina leder. Vissa dagar har jag så ont i mina knän att det är svårt att ställa mig upp från sittande ställning och det kommer en obehaglig brännande känsla omkring knäskålarna. Jag har hört att det är vanligt att man får en sorts "amningsreumatism" som är övergående när kroppen har vant sig med alla hormoner. Annars kan det ju vara en efterreaktion från all extravikt som jag burit på den senaste tiden, men i vilket fall som helst är det nog inget som stannar kvar under någon längre tid.
Huvva vad jag klagar! Ursäkta för det... Jag är ju glad också såklart!
Det viktigaste just nu är att lilla solstrålen min mår bra!
Om lillgrabben mår bra så mår mamsen och pappsen bra. Alla bör må bra! Kram på er.
midsommarkonsert & slempropp
Som sagt har jag haft oregelbundna förvärkar i en vecka och jag har varit lite grinig över att jag kanske inte skulle kunna vara med och spela med bandet på midsommaraftonen. Igår hade jag bara lite värkar under förmiddagen men de gick över efter lite värktabletter. Däremot lossnade slemproppen vilket är ett trevligt tecken, iaf. när man har kommit såhär pass långt. Jag trodde att den hade gått redan utan att jag märkt det, men den hade stannat kvar trots allt! Nu är den iaf. borta och om värkarna fortsätter att hålla i sig så kommer den antagligen inte komma tillbaks.
Min käre partner har varit tveksam över om huruvida han tycker att jag skulle spela med bandet eller inte. Jag tror inte att han förstår att bebisar inte kommer sådär helt utan vidare - Jag lär ju känna på mig om lillen/lillan är påväg...
Nu spelade jag ändå vilket känns bra. Jag hade ångrat mig så gruvligt om jag inte hade gjort det.
Här kommer lite mer bilder från veckan som har varit och från midsommar.
Min käre partner har varit tveksam över om huruvida han tycker att jag skulle spela med bandet eller inte. Jag tror inte att han förstår att bebisar inte kommer sådär helt utan vidare - Jag lär ju känna på mig om lillen/lillan är påväg...
Nu spelade jag ändå vilket känns bra. Jag hade ångrat mig så gruvligt om jag inte hade gjort det.
Det var liiite svårt att sjunga med sång-magstödet måste jag säga (näst intill obefintligt).
Nu känner jag mig nöjd med min prestation och jag tänkte att ungen skulle kunna komma nu när midsommar är avklarad! Men så idag har jag inte känt några leverans-tecken alls. Alldeles stilla.
Ja alltså, bebisen rör ju på sig och trycker sin ena fot rätt ut i högra sidan under revbenen. Men trots att jag vet att det inte är riktigt dags ännu så blir jag ändå lite besviken - Det var ju på gång ju, då ska det väl fortsätta också! Men det kan hända att det är lugnet före stormen, att kroppen vilar upp sig lite innan den fortsätter.
Här kommer lite mer bilder från veckan som har varit och från midsommar.
filmade fnysande igelkottar
Titta på den här filmen. Vad tror ni? Är det någon sorts parningslek eller bråkar de? De verkade inte bry sig i att vi var där och filmade...
Hittills har vi träffat på 13 st igelkottar här i vårt bostadsområde, men det är klart att vissa av igelkottarna som vi sett kan ha varit samma igelkottar som tidigare. Men helst inbillar jag mig att vi har sett olika igelkottar och att det vimlar av dem i skogsområdena här kring :)
För er som inte visste:
Igelkotts-safari är ett intresse som jag och min sambo ägnar många fina sommarnätter åt.
Igelkottetid är nu!
Ikväll (kvällen/natten) såg vi två igelkottar som parade sig! Joo... jag kände mig lite skamsen som förtjust stod och tittade på, men jag blev så glad eftersom jag har kämpat så hårt för igelkottarnas överlevnad här i området. Förra sommaren sprang jag och min sambo omkring på nätterna och matade dem med kattmat, allt för att så många som möjligt skulle överleva vintern.
Ja, så vi får hoppas på att det blir några fina igelkotte-ungar så att vi får njuta av deras närvaro en sommar till här på Carlshem :)
Bilden är lånad från Djur- och naturskyddet
Ja, så vi får hoppas på att det blir några fina igelkotte-ungar så att vi får njuta av deras närvaro en sommar till här på Carlshem :)
Förra året räddade Jens en igelkotte från en säker död på motorvägen.
Såhär såg det ut. Kotten blev inte arg, men antagligen blev den lite chockad.
det kryper!!
Under påsken har jag låtit mina bygga-bo-hormoner blomma ut för fullt!
Jag har rensat bort en rad onödiga saker och placerat mängder av prylar i förrådet. Hurra för mig! Dessutom har snickaren varit här och satt upp en ny hatthylla och rörmokaren har behagat oss med ett nytt handfat. Så man kan säga att det har hänt mycket under de senaste dagarna.
Men det som har påverkat min mest under dessa dagar (och nästan drivit mig till hjärtstillestånd) är av det mindre tillfredsställande slaget: Pälsängrar!
Jag har ingen bild på hur min vackra päls såg ut under sina glansdagar, men jag hittade en bild på ebay som liknar den jag hade:
Jag tryckte ned allt i lådan igen och skrek efter min karl att han måste ta kartongen till soporna illa kvickt. Det kröp i kroppen och jag kände mig så grymt smutsig.
Man han ju inte hålla en småkrypsuppfödning i sin garderob när man ska ha småbarn i lägenheten!!
Så sanerade vi hela klädkammaren och sedan fick Jens måla alla hyllor vita, så att man ska kunna se eventuella framtida kryp mot den vita bakrunden. Sedan googlade jag efter tips mot pälsängrar och det visade sig att de tycker illa om aromatiska oljor. Vilken tur att jag är de aromatiska oljornas mästarinna!
Här har ni några tips (utan kemiska preparat):
* Den traditionella lavendelpåsen-metoden ska tydligen fungera.
Med en grundligt rengjord och nymålad klädkammare, med aromatiska knyten utplacerade kändes allt mycket bättre. Min själ fann lugnet och inatt klockan tre kunde jag äntligen somna med ro i sinnet.
Jag har rensat bort en rad onödiga saker och placerat mängder av prylar i förrådet. Hurra för mig! Dessutom har snickaren varit här och satt upp en ny hatthylla och rörmokaren har behagat oss med ett nytt handfat. Så man kan säga att det har hänt mycket under de senaste dagarna.
Men det som har påverkat min mest under dessa dagar (och nästan drivit mig till hjärtstillestånd) är av det mindre tillfredsställande slaget: Pälsängrar!
Huga då, det kryper i kroppen när jag tänker på dem!
Det var nämligen så att när jag rensade bland alla gamla saker i klädkammaren så hittade jag en låda i vilken jag hade packat in ylletextilier samt en vacker gammal afghansk päls. Jag hade sparat denna vackra päls för att jag hade tänkt att ta den till en körsnär som skulle kunna sy in den i rätt storlek... och det blev ju inte av såklart.
Jag har ingen bild på hur min vackra päls såg ut under sina glansdagar, men jag hittade en bild på ebay som liknar den jag hade:
Jag vill dock påstå att min såg mer "äkta" ut då den hade lång päls även inne i själva jackan.
Anyways, jag öppnade lådan för att ta ut och vädra det som låg i lådan och... fy faen!!!
Det första jag upptäckte var att jackan föll sönder, som om den vore porös på nåt sätt, sedan såg det ut som att jag hade aska på händerna (vilket jag senare identifierade som pälsänger-bajs!!) och sedan såg jag krypen...
Jag tryckte ned allt i lådan igen och skrek efter min karl att han måste ta kartongen till soporna illa kvickt. Det kröp i kroppen och jag kände mig så grymt smutsig.
Som ni kan förstå så var jag tvungen att granska igenom alla textilier och slänga allt som såg misstänksamt ut. Som tur var hittade jag inga fler kryp, men alla ylletextilier blev ändå kastade i soporna för att jag inte kunde utstå tanken på att det kanske levde något i dem.
Man han ju inte hålla en småkrypsuppfödning i sin garderob när man ska ha småbarn i lägenheten!!
Uhhga och fy, alltså jag höll på att börja grina av uppgivenhet.
Så sanerade vi hela klädkammaren och sedan fick Jens måla alla hyllor vita, så att man ska kunna se eventuella framtida kryp mot den vita bakrunden. Sedan googlade jag efter tips mot pälsängrar och det visade sig att de tycker illa om aromatiska oljor. Vilken tur att jag är de aromatiska oljornas mästarinna!
Här har ni några tips (utan kemiska preparat):
* Den traditionella lavendelpåsen-metoden ska tydligen fungera.
* Ta en bomullstuss och dränk in i aromatiska oljor. Gör ett litet tygknyte med bomullen i och lägg knytet där det behövs.
* Smörj in "kryphål" och gömställen med aromatisk olja (typ springor mellan golv och vägg eller mellan hyllplan).
* Både mal och pälsängrar verkar hata doften av rödceder. Rödseder-puckar/ringar och olja brukar gå att köpa (tex här: slegh.se) och puckarna fungerar bra att placera i lådor eller andra ställen där man förvarar textilier.
Med en grundligt rengjord och nymålad klädkammare, med aromatiska knyten utplacerade kändes allt mycket bättre. Min själ fann lugnet och inatt klockan tre kunde jag äntligen somna med ro i sinnet.
Så fint det blev!
Bebisens sängkläder, koftor och snuttefiltar på plats!
Fina vita hyllplan. Förut var de i masonit-färg.
Hmm... inte bäst på kalligrafi direkt.
Åhh vilken tillfredställelse!
Ja, så var det bara att hugga tag i nästa projekt... städa ateljén :S
Lite påskbilder
Katten vaktar påskäggen
Påskchoklad-pyssel och tulpaner från min älskling
Jag har haft chokladmustasch sedan skärtorsdan´
Nu flyger vi!
Idag har jag i alla fall späckat mig med godis så att jag och bebis har tillräckligt med energi inför resan. Jag tar nog katten med mig, men kvasten blir lite för baktung ifall sambon följer med på den - Han får ta tåget istället :)
'
Jo, bilden är från ett gammalt påskvykort, men jag har photoshoppat så att det ska se mer ut som mig ;)
Nu drar det iväg till Blåkulla! Vi ses! :D Glad Påskhelg!
Påskar barnen numera?
Jag har en fundering. Påskar barnen inte längre? Jag menar, går barnen ut och tigger godis utklädda till små häxor? Jag har inte sett några påskkärringar på lääänge! Varje år handlar jag in en massa godis som jag håller upp i ett påskägg, sedan sätter jag mig och väntar på barnen. Jag har till och med skrivit lappar på dörren, typ som "Påskkärringar är hjärtligt välkomna - Här finns godis!" men inga barn kommer och knackar på :(
Min teori är att barnen numera lägger sin energi på Halloween-godiset och påskkärringarna hamnar i skuggan av detta. En annan teori är att vi i detta mångkulturella samhälle har anpassat och förändrat våra traditioner. Ingen av dessa anledningar är på något sätt fel, men jag saknar påskkärringarna men sina fräkniga och snoriga små näsor.
Happy Day
Idag är det en bra dag i mitt liv. Lagom lugnt, varmt, soligt, gott och mysigt.
Härom dagen kände jag mig lite stressad (och som den största klantskallen i världen) då jag slog sönder handfatet inne på toaletten med en parfymflaska! Det blev 700 pix extra på hyran, men det kunde ju ha varit värre. Natten därpå brakade sängbräderna ihop :S så då fick vi anledning till att bygga ihop dubbelsängen istället, vilket vi ändå behövde göra eftersom magen växer och vi skulle inte fått plats så länge till i den gamla sängen.
Sedan gav vi bort vattenpipan till en kompis och keramikugnen har också blivit bortlovad så nu börjar vi få lite mera plats här i hemmet. Och vad gör man med alla jälva tavlor då?! Det är då ingen som vill köpa dem *suck*.
Ja, i alla fall var det en fantastisk dag idag på många sätt och vis:
*Solen har strålat
Jag är glad att graviditeten inte längre känns lika "tung" som tidigare. Jag mår inte illa längre, inte fullt så trött heller och humöret är lite stabilare. Dessutom känner jag mig så himla snygg och stolt med min växande mage! Hoppas att det håller i sig :)
Härom dagen kände jag mig lite stressad (och som den största klantskallen i världen) då jag slog sönder handfatet inne på toaletten med en parfymflaska! Det blev 700 pix extra på hyran, men det kunde ju ha varit värre. Natten därpå brakade sängbräderna ihop :S så då fick vi anledning till att bygga ihop dubbelsängen istället, vilket vi ändå behövde göra eftersom magen växer och vi skulle inte fått plats så länge till i den gamla sängen.
Sedan gav vi bort vattenpipan till en kompis och keramikugnen har också blivit bortlovad så nu börjar vi få lite mera plats här i hemmet. Och vad gör man med alla jälva tavlor då?! Det är då ingen som vill köpa dem *suck*.
Typiskt gravidbeteende att bli uppspelt över vad som finns/inte finns i hemmet :P
Ja, i alla fall var det en fantastisk dag idag på många sätt och vis:
*Solen har strålat
*God mat har förtärts
*VG på B-uppsatsen (vilken jag trodde mig ha misslyckats med)
*Kommande kursen verkar intressant och givande
*Bebben sparkar och snurrar runt i magen <3
Promenad i soligt väder kräver sol-glisglas!
Jag är glad att graviditeten inte längre känns lika "tung" som tidigare. Jag mår inte illa längre, inte fullt så trött heller och humöret är lite stabilare. Dessutom känner jag mig så himla snygg och stolt med min växande mage! Hoppas att det håller i sig :)
Mycket göra.. knapp tid till roligt
Nu har vi haft opposition på uppsatserna och jag fick faktiskt skämmas lite... Jag känner mig faktiskt mycket sämre än de andra i klassen, men så har de ju inte en bebis i magen heller!
Imorgon börjar jag en ny kurs men jag har fortfarande ganska mycket kvar på uppsatsen från förra kursen :P Men jag har hört rykten om att denna kurs, som ska läsas nu, är ganska lättsam. Jag hoppas verkligen att det kommer att vara lätt för jag har inte mycket energi över just nu.
Härom dagen upptäckte jag att det luktade illa överallt! Redan för flera veckor sedan började jag att känna dofter som jag tidigare inte har känt men det har inte varit direkt äckliga dofter. Nu känner jag äckliga dofter som får mig att må illa. Jag känner även att det är fult överallt och att bebisen inte kommer att vilja bo med oss om det är så här fult i hemmet!! Jag vet att det antagligen är hormonerna som spökar men det känns ju verkligt just när jag känner det!
Min stackars sambo bjöd iväg mig på bio för att jag skulle få en paus från allt som jag tycket var så jobbigt. Vi såg på skräckfilm - det är alltid stärkande för en stressad själ. Jag tror att det har med adrenalinkicken att göra... det fungerar som ett luktsalt på mig.
Här kommer lite bilder från de senaste dagarna:
Imorgon börjar jag en ny kurs men jag har fortfarande ganska mycket kvar på uppsatsen från förra kursen :P Men jag har hört rykten om att denna kurs, som ska läsas nu, är ganska lättsam. Jag hoppas verkligen att det kommer att vara lätt för jag har inte mycket energi över just nu.
Härom dagen upptäckte jag att det luktade illa överallt! Redan för flera veckor sedan började jag att känna dofter som jag tidigare inte har känt men det har inte varit direkt äckliga dofter. Nu känner jag äckliga dofter som får mig att må illa. Jag känner även att det är fult överallt och att bebisen inte kommer att vilja bo med oss om det är så här fult i hemmet!! Jag vet att det antagligen är hormonerna som spökar men det känns ju verkligt just när jag känner det!
Min stackars sambo bjöd iväg mig på bio för att jag skulle få en paus från allt som jag tycket var så jobbigt. Vi såg på skräckfilm - det är alltid stärkande för en stressad själ. Jag tror att det har med adrenalinkicken att göra... det fungerar som ett luktsalt på mig.
Här kommer lite bilder från de senaste dagarna:
Fröding min vän!
Gustaf Fröding. Den mannen kunde verkligen sätta ord på allt! han må ha varit sinnessjuk (enligt dåtidens mått) men han var ändå strålande genial.
ur Vad är sanning
... och visst är det så att ord och meningar som "ta min hand så hjälper jag dig upp..." kan vara som fågelsång för vissa, medan andra känner sig förnärmade och svaga inför en hjälpande hand. Och nog tar vi kanske för givet att ordet "hem" är associeras med trygghet och lugn. Men om vi tänker efter så förstår vi nog att detta trygga ord inte betyder trygghet för alla; för somliga kan det rent av betyda mardröm.
(Anledningen till att jag snöar in på ord på det sättet är för att jag håller på med min B-uppsats som handlar om kommunikation och samtal)
Ja, och slutligen vill jag bara delge ännu en av Frödings fantastiska poem, en av mina favoriter faktiskt. Jag vet inte vad den handlar om men jag finner den så otroligt vacker och samtidigt sorglig och skör.
Det borde varit stjärnor
ur Vad är sanning
Dock syns mig sällsamt, att det enda sanna
så uppenbart kan byta form och färg.
det som är sanning i Berlin och Jena,
är bara dåligt skämt i Heidelberg.
... och visst är det så att ord och meningar som "ta min hand så hjälper jag dig upp..." kan vara som fågelsång för vissa, medan andra känner sig förnärmade och svaga inför en hjälpande hand. Och nog tar vi kanske för givet att ordet "hem" är associeras med trygghet och lugn. Men om vi tänker efter så förstår vi nog att detta trygga ord inte betyder trygghet för alla; för somliga kan det rent av betyda mardröm.
(Anledningen till att jag snöar in på ord på det sättet är för att jag håller på med min B-uppsats som handlar om kommunikation och samtal)
Ja, och slutligen vill jag bara delge ännu en av Frödings fantastiska poem, en av mina favoriter faktiskt. Jag vet inte vad den handlar om men jag finner den så otroligt vacker och samtidigt sorglig och skör.
Det borde varit stjärnor
Det borde varit stjärnor att smycka ditt änne
som länkar och spänne
och stråldiadem om ditt hår,
där silverljusa skira och svagt gyllne bleka
små strimmor sågos leka
likt strömmar, dem ett norrsken i kvällsrymden sår.
Din fot var späd och liten, din vrist var fin och spenslig,
din väg var så enslig,
och blygtförnäm och skygg var din gång,
du liknade de syner, som drömmarna väva,
de lysa och sväva,
och stjärnor de bära om hären till spång.
I skimret om din panna var sorgen och musiken,
men frusen och besviken
av toner, din visa på läpparne låg.
Din växt var full av gratie, men aldrig fick den följa
sitt väsen och bölja
med frigjort behag i var linjevåg.
Ditt huvud höll du lutat som säven för vinden,
och blek var du om kinden
som blekaste blomst som i skogsmon står,
men mörka som en kvällshimmel ögonen sågo
mot länder, som lågo
för fjärran och skumt för en blick som vår.
Och alltid jag förnam det förpinade ljuset,
det slocknande suset
av gudom, som dör i din blick, i din röst.
Du var mig som en sångmö, som blott vågar viska,
för sjuk bland de friska,
för vek bland de starka med vittvälvt bröst.
Jag tänkte: "Du är rik i att älska och svärma,
att fostra och värma
all skönhet, all kärlek, allt ljus i din själ.
Vad båtar dig din rikedom? — till skam skall den vändas
och trampas och skändas
som skogens viol av en stigmanshäl."
"I träldom och förnedring din rygg skall du kröka
som slav och som sköka
en gång för din kärleks och vekhets skull,
Ty det, som drömmer vackrast, och det, som blickar mildast,
brutalast och vildast
skall brytas mot jord och besudlas med mull."
Men kanske har det bättre och ädlare gått dig
— när människorna försmått dig,
kanhända hava peris beskyddat din gång.
För mig var du en ljusgestalt i nattens tid upprunnen,
vid morgonen försvunnen,
jag minns dig som en stjärna, en saga en sång.
Jag = Klantarsle
Jag tänkte att jag skulle rensa i mitt "bildarkiv" inne i blogganvändaren... Ops! där försvann visst bilderna i de offentliga inläggen också :S Alltså, det skulle jag ju ha kunnat räkna ut, men jag tänkte inte så långt just då...
Ja, det är förklaringen till varför så många bilder är försvunna!
I alla fall så orkar jag inte lägga in nya bilder just nu... kanske jag tar bort några inlägg istället - de som inte "make sense" utan bilder.
Ja, det är förklaringen till varför så många bilder är försvunna!
Önskelista
Jag har svårt att veta vad jag ska svara när folk frågar vad jag önskar mig i julklapp. Det finns förbaskat mycket som jag känner att jag önskar mig, som t.ex. tid, kunskap och energi till att starta upp alla projekt som jag har i hjärnan. Sedan finns sådant som jag behöver: en ny mixerstav (sambon kastade den gamla pga bakterieskräck), en pedal till min symaskin (har symaskin, men pedalen har försvunnit i flytt), och så ett gymkort. Men det är ju saker som jag planerar att fixa själv! förutom mixerstaven - den har Jens lovat att ersätta.
Men jag vill poängtera att det är en stooor skillnad på att behöva och roligt att få. Här nedan har jag listat saker som skulle vara roligt att få. Som ni säkert märker så tycker jag att det är roligast att få saker från andrahands-butiker. Detta beror på att dessa saker oftast har historia och karaktär vilket jag identifierar mig med ;)
Men jag vill poängtera att det är en stooor skillnad på att behöva och roligt att få. Här nedan har jag listat saker som skulle vara roligt att få. Som ni säkert märker så tycker jag att det är roligast att få saker från andrahands-butiker. Detta beror på att dessa saker oftast har historia och karaktär vilket jag identifierar mig med ;)
Jag vill slå ett slag för en andrahands-jul! Det är kärleken, omtanken och det fina sällskapet som ska komma i första hand.
Vevvisp=coolast
Gräddkanna som passar
(hyffsat passar) min servis.
En gammal kakaoburk eller kanske rent av
en ännu äldre kakaoburk. De är så himla vackra!
...och så är det roligt att få kramar också. Inte att förglömma kramarna!! :D
Tips på slöjdade julklappar
Nu kommer jag inte att hinna göra detta eftersom att jag inte är tillräckligt snabb i slöjdhänderna ;) Detta betyder även att bilderna inte är mina egna. Fotografierna i detta inlägg är lånade från diverse olika sidor som jag inte kan adressen till. Jag ber om ursäkt för detta, men om ni bildgooglar efter bilderna så kommer säkert att hitta var de kommer ifrån.
Det första tipset passar nog bäst som julklapp till barn. Men jag hade blivit superglad av att få egenhändigt virkade gosaker trots att jag börjar närma mig 30 år. De fungerar ju faktiskt som prydnader också :)
Denna trådkorg tycker jag var så grymt vacker! Om man har ett vackert fat som inte har några vänner, då kan man göra en vacker fruktkorg av den.
Ja ja, det var mina slöjd-julklappstips. Det finns råmycket som man kan göra, men man ska ju ha tid och tålamod också ;)
Det första tipset passar nog bäst som julklapp till barn. Men jag hade blivit superglad av att få egenhändigt virkade gosaker trots att jag börjar närma mig 30 år. De fungerar ju faktiskt som prydnader också :)
Om man inte kan virka utan istället känner sig säkrare med nål och tråd så kan man även sy dem (se bilden nedan) Mumsich!
Ja, hugaligen om man ändå var tillräckligt ambitiös för att göra sig en ljuskrona i ståltråd! Det blir ett framtida projekt, uppskjutet på obestämd tid :P
För att göra ståltråden hållbarare/fastare så ska man lägga den dubbel, fästa ögelsidan i ett dörrhandtag (exempelvis) och sätta andra änden i en skruvdragar/borr-maskin och fräsa på. Då snurras den dubbel och blir hållbar och fast (detta har gjorts på ljuskronan).
En annan slöjdgrej man kan göra är ståltrådsslöjd (även kallat luffar-konst/slöjd).
Ja, hugaligen om man ändå var tillräckligt ambitiös för att göra sig en ljuskrona i ståltråd! Det blir ett framtida projekt, uppskjutet på obestämd tid :P
För att göra ståltråden hållbarare/fastare så ska man lägga den dubbel, fästa ögelsidan i ett dörrhandtag (exempelvis) och sätta andra änden i en skruvdragar/borr-maskin och fräsa på. Då snurras den dubbel och blir hållbar och fast (detta har gjorts på ljuskronan).
Denna trådkorg tycker jag var så grymt vacker! Om man har ett vackert fat som inte har några vänner, då kan man göra en vacker fruktkorg av den.
Ja ja, det var mina slöjd-julklappstips. Det finns råmycket som man kan göra, men man ska ju ha tid och tålamod också ;)
Som vanligt går det att klicka på bilderna ifall ni vill se i större format.
Idag och morgondagen
Idag var jag och Jens på gratisteater på museet. Vi var egentligen där för att Tove skulle dit. Det var så himla länge sedan vi träffade henne (hon har blivit kär, vi skyller på det) och som tur var verkade hon fortfarande tycka om oss. Efter föreställningen käkade vi pizza och jag tror att min hjärna blev flottblockerad för den slutade att tänka klart - allt blev trött och luddigt. Men det var gött, mysigt och roligt.
I morgon kommer min käre vän Jonny upp på besök. Vi ska nog fika någonstans nere på stan, eller här hemma, eller så kanske vi tar och käkar mat... jag vet ingenting egentligen - Jonny har slutat att planera sitt liv och kan man ju omöjligt veta vad som kommer att hända! Det lilla han planerar brukar han hålla för sig själv, så vill man veta något måste man dra eller lura ur honom informationen.
Coola killen kommer till stan
Bild från juni 2009
Ja det är iaf råkul att få träffa polarna. Förhoppningsvis får man väl träffa David imorgon också, det var ju inte igår... det heller :P
Om ni klickar på bilden får ni i större format.
Tjao så länge!
bilder - bio & flams med 3D-glisglas
Je
ns bjöd mig på middag och bio :D
Det var såklart superroligt. Jag älskar att umgås med Jens - han är både min bästis och min stora kärlek på en och samma gång, och det är väl så det ska vara när man har träffat sin livskamrat ;)
Det var 3D-bio och då måste man ha på sig sådana där lustiga 3D-brillor.
Naturligtvis blev det jätteroligt att posera i dem :D
Jens var tvungen att ha två glasögon på sig, sina vanliga och dom till bion, annars ser han inget.
Snyggaste i Umeå... eller hur?! ;)
tala genom bilder
Jag har inte så mycket ork för att tala på annat sätt än genom bilder, i alla fall för tillfället. Jag har just skrivit en tenta i språksociologi och nu irrar endast frasen; språkäridentitet språkäridentitet språkäridentitet - så för gudskull värna om ert språk, bli inte identitetslös!!
Själv har jag inte mycket ord att tala med just nu. Min hjärna är tömd. Den plats där information tidigare har trängts tillsammans med viljor, känslor och kom-ihåg-listor, har nu tömts och ersatts med trötthet, snor, och bilder. Det är bilder utan tillhörande ord eller värderingar. Bara bilder rätt och slätt.
Själv har jag inte mycket ord att tala med just nu. Min hjärna är tömd. Den plats där information tidigare har trängts tillsammans med viljor, känslor och kom-ihåg-listor, har nu tömts och ersatts med trötthet, snor, och bilder. Det är bilder utan tillhörande ord eller värderingar. Bara bilder rätt och slätt.
Bilderna i min hjärna är mina egna, men jag bjuder er till att titta på några bilder från hårddisken på datorn ;)
De små bilderna kan man klicka på för att se i större format.
Jo, så vill jag bara berätta att mina chilifrukter har börjat att bli röda.
Det är ganska häftigt faktiskt! först blir de fläckvis brunröda, ganska mörkt röda, men sedan ljusnar de upp och blir illröda istället.
Been there, done that, got the T-shirt!
Härom dagen fick jag mitt studielån. Jag skämde bort mig själv med en ny top med schysst tryck.
'Nu kan jag säga "Been there, done that, got the T-shirt", vilket är lögn på två punkter av tre.
Jo, jag vet att jag har en halvdöd blick på denna bild, men jag tyckte att det var passande till temat ;)
För er som inte kan er skräckfilmskunskap så kan jag berätta;
Crystal Lake Camp på den plats där den blodiga historien från Fredag den 13e utspelar sig. Det är där Jason, killen i hockeymask, härjar!
Böja sked
Idag gjorde jag min första (seriösa) skedböjning.
Den blev ganska vacker tycker jag...
...inte för att skeden är så funktionabel längre, men jag funderar på att kanske göra en skulptur någon gång i framtiden. Efter några års träning så kanske jag har tillräckligt med obrukbara skedar som jag kan avända i en skulptur.
Eftersom att jag är nybörjare så tappar jag fokus ganska lätt när jag gör detta.
Det blir inte en sån där spiralböjning om jag stressar eller känner prestationsångest, då böjs den bara en gång och inget mer. Det är som om man ska hoppa över ett stup - om man börjar tveka på att man ska komma över då misslyckas man.
Okej, här är en kille som gör ungefär som jag gjorde, men man behöver inte se sådär löjligt seriös ut som han gör. Han böjer mycket snabbare än vad jag gör, men så är jag ju nybörjare också :)
